Systerskap ska inte bara en spegling av begreppet "broderskap" som använts som ett "könsneutralt" begreppet för solidaritet där man ska behandla varandra som bröder. Broderskap förknippas dessutom oftas med hemliga manliga klubbar/forum/nätverk där makt och status spelar en stor roll, ett innehåll som tyvärr inte är helt ovanligt.
I min vänskapskrets dyker syskonskap upp som ett mera könsneutralt begrepp då det handlar om att behandla varandra på samma sätt som man (bör) behandla varandra inom familjen.
Systerskapet blir istället ett samlingsbegrepp för erfarenheter (leva/bli behandlad/ förväntad/anklagad osv) att vara kvinna och därigenom stöda varandra, både upplevelsemässigt men även i kampen att få vara människa. En bred definition som naturligtvis stöter på problem då det kommer till praktiskt tillämpning. Men det är snarare gränsdragningarna än själva begeppets betydelse som blir problematiskt och där självförtroende/självinsikt och självdistans är ingredienser som behövs för att gränser ska dras i samförstånd.
När ska man stöda och inte stöda en syster dvs. vad kan man själv kräva av systerskapet? En av mina bekanta diskuterade det före jul på ett annat forum just inomfeministisk kritik och det känns som det finns så många frågor kvar kring denna gränssättning i systerskapet. Samtidigt som jag använder mig av begreppet och uppmuntrar andra till främjande av systerskap.
onsdag, februari 01, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar