Jag var på kvinnoforskningsdagarna i Tammerfors under fredag och lördagen. Igår delades årets kvinnoforskningsgäning-priset ut och det gick till Toivottu lapsi (Önskat barn) kampanjen.
VUODEN 2006 NAISTUTKIMUSTEKO: Toivottu Lapsi - kampanja
Suomen Naistutkimuksen Seura ry ? Sällskapet för Kvinnoforskning i Finland rf on myöntänyt Vuoden naistutkimusteko ?palkinnon Toivottu lapsi ?kampanjalle. Palkinnon tarkoituksena on tehdä näkyväksi esimerkiksi tieteellisiä, taiteellisia, koulutuksellisia tai populaarikulttuurisia tekoja, jotka ovat omalla tahollaan osa suomalaista tasa-arvotoimintaa. Vuoden 2006 palkinnonsaaja on tehnyt tasa-arvon kannalta poikkeuksellisen tärkeää työtä.
Toivottu Lapsi -kampanja pyrki vaikuttamaan kaikille naisille avointen hedelmöityshoitojen jatkumisen puolesta. Kampanja toteutettiin pääasiallisesti www-sivusto www.toivottulapsi.com:in kautta. Sivustolle oli kerätty kannanottoja, lausuntoja ja ajankohtaista
tietoa hedelmöityshoitolaista. Kampanjassa käytettiin naistutkimuksellista tai feminististä tutkimusta yhteiskunnallisen tasavertaisuuden ajamisen tukena. Kansalaisten aktivoimista asian tiimoilta edesautettiin ?Kirjoita kansanedustajallesi? osion kautta; tähän osioon oli kerätty muun muassa tietoa vielä kannastaan epävarmoista kansanedustajista sekä hedelmöityshoitoihin liittyviä kysymyksiä, joiden avulla lähestyä kansanedustajia. Tämä on esimerkki kansalaisaktiivisuudesta, joka tuottaa positiivista tulosta ja tätä kautta kampanjaa voidaan myös pitää hyvänä esimerkkinä uudentyyppisen ruohonjuuritason demokratian käytänteistä. Ottaen huomioon sekä Suomen EU- puheenjohtajuuden että naisten äänioikeuden juhlavuoden on erityisen tärkeää, että eurooppalainen moninaisuuden puolesta ja
homofobiaa vastaan tehtävä työ saa tukea.
Sivuston takana on ryhmä kansalaisia, jotka vastustivat hedelmöityshoitojen rajaamista vain naisen ja miehen muodostamille pareille. Taustaryhmään kuuluu ihmisiä yli kieli- ja puoluerajojen ja sivuston syntymiseen myötävaikuttivat myös monet ryhmän ulkopuoliset
tahot. Ydinryhmään kuuluvat graafikko, www-suunnittelija Tina Aspiala sekä sisällöntuottajat Elina Laavi, Anna Moring, Johanna Pakkanen ja Jennie Westlund. Sivusto ei ole sitoutunut minkään järjestön tai muun toimijan alaisuuteen. Sivusto ei harjoita kaupallista toimintaa ja sen
tekeminen perustuu vapaaehtoistyöhön.
Toivottu lapsi - kampanja onnistui: laki, joka takaa hedelmöityshoidot niin naispareille kuin itsellisille naisille, on nyt enää presidentin allekirjoitusta vailla. Kampanja vaikutti myös siihen, että monet kansanedustajat muuttivat kantansa asiassa. Sivuilla on käyty noin
30000 kertaa. Palkinto jaetaan tämän vuoden Naistutkimus-päivillä Tampereella 18.11.
söndag, november 19, 2006
lördag, november 18, 2006
Shirin Neshat
För två veckor sen var jag på Emma, moderna museet i Esbo, och såg Shirin Neshats videoinstallationer "Slöjans hemlighet". De dröjer sig kvar och jag rekommenderar den verkligen och den går in under huden. Den sitter kvar ännu och den handlar inte bara om "dom" utan också om "oss".
tisdag, november 14, 2006
Att jobba som jämställdhetskonsult
Jag blev så imponerad, eller jag visste att jag skulle bli det igen, av att träffa Per Östgren. Jag träffade honom för drygt ett år sedan på Hanaholmens kulturcentrum. Han är ansvarig utgivare av skol/utbildningsfilmen "Bye bye pornstar" och marknadsförde då filmen för första gången i Finland. I måndags var han igen på besök och visade filmen på Folkhälsans seminiarum om unga och sexualiserat våld.
Film är ett mycket konstruktivt verktyg att jobba med i skolorna då man vill föra en diskussion om ett svårt eller mångfaceterat ämne. Att Bye bye pornstar dessutom utvecklats speciellt för diskussioner som har för avsikt att möta och diskutera våra stereoptypa uppfattningar om våldtäkt gör filmen till ett utomordentligt verktyg.
Östgren poängterade igår att för att lösa ojämställdhetsproblem såsom våldtäkter behövs medvetengörande kampanjer om hur verkligheten ser ut samt ett effektivt och tydligt jämställdhetsarbete. Men till det krävs kunskap. Jag håller definitivt med honom. Och det är något som det verkligen är brist på i detta land. Kunskap finns nog till viss del automatiskt, speciellt i vårt organiserade statistiskfokuserade land. Men så länge statistiken inte finns uppdelad på kön är det också svårt att kunna "bevisa" det som vi feminister redan vet. Och så länge arbetet inte är effektivt och tydligt hjälper det inte att vi känner till könsstrukturer. Jämställdhetsenhetens arbetsstyrka är ett skämt, jag tror att de är tre anställda och sedan finns det några projekt. Ska detta vara spjutspetsenheten för jämställdhetsarbete i vårt land? Finansieringen bakom visar att man egentligen inte menar allvar i dessa frågor, eller så är det en vink om att det ska göras på ideell väg.
Jag tror också att det behövs engagemang från olika håll för att innehållet i jämställdhetsarbete ska förbli mångfaceterat och finnas tillgängligt i många olika former.
Östgrens arbete skulle kunna jämföras med jämställdhetskonsultering och i detta land finns det alldeles för få jämställdhetskonsulter. Då jag goolade på jämställdhetskonsult fick jag flera träffar i Sverige, Ann-Katrine Roth som är Sveriges ledande jämställdhetskonsult, kvinnor med olika inriktningar såsom skola; Kristina Henkel, duktiga flickor;Jenny Sjögren, allt-i-allo; Egalia Konsult, våld mot kvinnor; Artemis systrar och varför inte nätverket för feministiskt självförsvar i Sverige, många jobbar ganska fritt och kanske mindre organiserat som fria föreläsare likt Amanda Svensson eller .
Vad har vi att komma med här?
Då jag googlar på finska får jag massor med träffar på Sinnika Mustakallio på Wom, men jag hittar även Soili Hermunen, Outi Taavela, Marja Erkkilä men ju längre ner i listan jag kommer verkar konsult och jämställdhetsansvarig blandas ihop. På svenska hittar jag Malin Gustavsson, Mia Hanström och Malin Siimes, sen är det i princip slut. De här personerna räcker inte. Man märker även då man googlar att det bjuds in mycket jämställdhetskonsulter från Sverige för att täcka efterfrågan. Doris Marydotter besöker Lärarförbundet, jämställdhetsprojektet 6mix som kontinuerligt bjuder in genuspedagoger från Sverige osv.
Vi behöver fler konsulter, föreläsare, aktiva förebilder som ger oss en möjlighet att krossa våra egna fördomar på den här sidan Östersjön. Konsulter från Sverige är great. Men. Vi behöver kvinnor och män som är insatta i vår kulturella kontext och som ser och kan dra parallellerna mellan vår kultur och patriarkatet. Vi behöver även människor på plats. Som inte måste flygas in, människor som dyker upp, gör uttalanden, påverkar genom sitt kontinuerliga arbete på plats i den verklighet där vi rör oss.
Det finns massor att utveckla, göra, sägas och tänkas inom detta område. Är du trött på ditt jobb och gillar feminism skarpt? Ta chansen och gör feminism till ditt jobb!
Film är ett mycket konstruktivt verktyg att jobba med i skolorna då man vill föra en diskussion om ett svårt eller mångfaceterat ämne. Att Bye bye pornstar dessutom utvecklats speciellt för diskussioner som har för avsikt att möta och diskutera våra stereoptypa uppfattningar om våldtäkt gör filmen till ett utomordentligt verktyg.
Östgren poängterade igår att för att lösa ojämställdhetsproblem såsom våldtäkter behövs medvetengörande kampanjer om hur verkligheten ser ut samt ett effektivt och tydligt jämställdhetsarbete. Men till det krävs kunskap. Jag håller definitivt med honom. Och det är något som det verkligen är brist på i detta land. Kunskap finns nog till viss del automatiskt, speciellt i vårt organiserade statistiskfokuserade land. Men så länge statistiken inte finns uppdelad på kön är det också svårt att kunna "bevisa" det som vi feminister redan vet. Och så länge arbetet inte är effektivt och tydligt hjälper det inte att vi känner till könsstrukturer. Jämställdhetsenhetens arbetsstyrka är ett skämt, jag tror att de är tre anställda och sedan finns det några projekt. Ska detta vara spjutspetsenheten för jämställdhetsarbete i vårt land? Finansieringen bakom visar att man egentligen inte menar allvar i dessa frågor, eller så är det en vink om att det ska göras på ideell väg.
Jag tror också att det behövs engagemang från olika håll för att innehållet i jämställdhetsarbete ska förbli mångfaceterat och finnas tillgängligt i många olika former.
Östgrens arbete skulle kunna jämföras med jämställdhetskonsultering och i detta land finns det alldeles för få jämställdhetskonsulter. Då jag goolade på jämställdhetskonsult fick jag flera träffar i Sverige, Ann-Katrine Roth som är Sveriges ledande jämställdhetskonsult, kvinnor med olika inriktningar såsom skola; Kristina Henkel, duktiga flickor;Jenny Sjögren, allt-i-allo; Egalia Konsult, våld mot kvinnor; Artemis systrar och varför inte nätverket för feministiskt självförsvar i Sverige, många jobbar ganska fritt och kanske mindre organiserat som fria föreläsare likt Amanda Svensson eller .
Vad har vi att komma med här?
Då jag googlar på finska får jag massor med träffar på Sinnika Mustakallio på Wom, men jag hittar även Soili Hermunen, Outi Taavela, Marja Erkkilä men ju längre ner i listan jag kommer verkar konsult och jämställdhetsansvarig blandas ihop. På svenska hittar jag Malin Gustavsson, Mia Hanström och Malin Siimes, sen är det i princip slut. De här personerna räcker inte. Man märker även då man googlar att det bjuds in mycket jämställdhetskonsulter från Sverige för att täcka efterfrågan. Doris Marydotter besöker Lärarförbundet, jämställdhetsprojektet 6mix som kontinuerligt bjuder in genuspedagoger från Sverige osv.
Vi behöver fler konsulter, föreläsare, aktiva förebilder som ger oss en möjlighet att krossa våra egna fördomar på den här sidan Östersjön. Konsulter från Sverige är great. Men. Vi behöver kvinnor och män som är insatta i vår kulturella kontext och som ser och kan dra parallellerna mellan vår kultur och patriarkatet. Vi behöver även människor på plats. Som inte måste flygas in, människor som dyker upp, gör uttalanden, påverkar genom sitt kontinuerliga arbete på plats i den verklighet där vi rör oss.
Det finns massor att utveckla, göra, sägas och tänkas inom detta område. Är du trött på ditt jobb och gillar feminism skarpt? Ta chansen och gör feminism till ditt jobb!
söndag, november 12, 2006
Att skapa trygga rum
Det fantastiska som jag ser i feministiska samahang är de olika typerna av trygga rum som kan skapas. Även fast man som jag just nu, sitter i Sverige. Att man så snabbt känner att man inte behöver vara någon annan än man egentligen är och att man kommer att bli accepterad för det man är. En tjej gjorde igår en jämförelse med att det skulle kunna ta flera år på en arbetsplats att komma människorna så nära att man känner den tryggheten och att dessa strategier/sätt att vara behövs mer av i vårt samhälle. Där satt vi 10 kvinnor som inte kände varandra och man upplevde nästa direkt att det varken var pinsamt, nervöst eller konstigt att vi pratade om mycket personliga saker, delade erfarenheter och skrattade tillsammans.
Jag tycker att det är konstigt att det inte är en självklarhet för alla att man bara kan vara och hänga utan att känna att man borde anpassa sig till olika normer och förväntningar. Vi är ju alla en del av vårt samhälle och om vi inte känner oss trygga så är vi alla en del av otryggheten. Att feminismen innehåller denna trygghet att vara, även över nationsgränserna, känns befriande. Min lust att åka längre bort än Sverige och den svenska feminismen grundar sig på ett behov att utmana den feministiska bubblan, inte bara över kulturgränser utan även över språkgränser.
Jag tycker att det är konstigt att det inte är en självklarhet för alla att man bara kan vara och hänga utan att känna att man borde anpassa sig till olika normer och förväntningar. Vi är ju alla en del av vårt samhälle och om vi inte känner oss trygga så är vi alla en del av otryggheten. Att feminismen innehåller denna trygghet att vara, även över nationsgränserna, känns befriande. Min lust att åka längre bort än Sverige och den svenska feminismen grundar sig på ett behov att utmana den feministiska bubblan, inte bara över kulturgränser utan även över språkgränser.
fredag, november 10, 2006
Testa dina fördomar
Igår var jag på en anti-rasismdemonstration här i Malmö. Massor med frågor och fundeingar kring äkthet och nationalitet väcktes mig. Vad bär vi för fördomar vi inte ser? Eller vågar inse?
Min kompis tipsade mig häromdagen om ett test om de egna fördomarna som utvecklats inom det europeiska projektet som här heter "Stop- Finland framåt utan diskriminering". Testa dig! (testet är tyvärr bara på finska.)
Min kompis tipsade mig häromdagen om ett test om de egna fördomarna som utvecklats inom det europeiska projektet som här heter "Stop- Finland framåt utan diskriminering". Testa dig! (testet är tyvärr bara på finska.)
onsdag, november 08, 2006
Men mansrollsinsikt då?
Blev tipsad om Stakes senaste nummer av Dialogi och i kampen om vilket kön som har det sämst får vi i ledaren läsa om pojkarna och männens tragiska och deterministiska livsöde.
Ja, vad ska vi göra med dessa stackars män? Det paradoxala är ju att det är männen som på pengarna och den politiska makten och har gjort det i flera år hundranden, så min teori skulle vara att männen själv är deras värsta fiende.
Män intresserar sig inte för omsorg och vård dvs. kvinnor sköter män och kvinnor från vaggan till graven, både hemma och på jobbet. Män står nästan uteslutande för alla våldsbrott, mot andra män, kvinnor och barn. Folhälsans projekt med killgrupper går dåligt pga av brist på män som vill engagera sig för unga pojkar. Under 10% av männen tar ut föräldrarledighet, men är uppröda över att de inte få vårdnaden vid skiljsmässa. Männen tjänar i medeltal mer än kvinnorna, är i överväldigande majoritet på ledarpositioner både inom privat och offentliga sektorn samt har majoritet i rikdagen.
Vad är det som hindrar alla dessa män ifrån att engagera sig i andra mäns vålmående?
Och vad är det som får kvinnor att fortsätta vara kittet, limmet i detta samhälle? Kvinnor som sköter, tröstar, lär ut kunskap, används som slagpåse, men som fortsättningsvis ifrågasätts till att känna skuld för att hon egetnligen har makten, kan skylla sig själv.
Jag såg Madde min vän som handlar om flickor komplicerade värld, och där kvinnorollens hegemoni gång på gång försöker stänga in flickor i den mycket trånga och själuppoffrande kvinnorollen. Se den om du har möjlighet. Även om den är riktad till flickor i grundskolan, är det en pjäs som starkt berör en och är svår att skaka av.
Då pjäsen var slut fick alla ett kort med en uppmaning, på mitt stod det: Flickor! fastna inte i kvinnorollen!!!!
När kommer killarna att komma till den insikten, att deras mansroll är destruktiv och de själva är med och upprätthåller den?
Inte lär de komma på det då man kan läsa vidare i Dialogi att "Trakasserier kan börjar redan tidigt om inte pojkar får vara pojkar". Men artikeln berättar inte om vad denna pojkaktighet egentligen innehåller och skiljer sig från flickor. Suck. Istället handlar det om pojkars rätt till kompisar, att få leka och inte får höra att skolan inte är en plats för dem.
Men visste ni att då man gör mogenhetstest till grundskolans så skulle majoriteten av pojkarna inte börja skolan vid 7års ålder, men man har valt att ignorera detta för att inte flickorna ska få fö stort försprång. Och var skulle flickorna få det? I lönesättning? På ledande poster?
Jag tycker att man skulle ju kunna komma till insikt omd en problematiska mansrollen, nu!
Ja, vad ska vi göra med dessa stackars män? Det paradoxala är ju att det är männen som på pengarna och den politiska makten och har gjort det i flera år hundranden, så min teori skulle vara att männen själv är deras värsta fiende.
Män intresserar sig inte för omsorg och vård dvs. kvinnor sköter män och kvinnor från vaggan till graven, både hemma och på jobbet. Män står nästan uteslutande för alla våldsbrott, mot andra män, kvinnor och barn. Folhälsans projekt med killgrupper går dåligt pga av brist på män som vill engagera sig för unga pojkar. Under 10% av männen tar ut föräldrarledighet, men är uppröda över att de inte få vårdnaden vid skiljsmässa. Männen tjänar i medeltal mer än kvinnorna, är i överväldigande majoritet på ledarpositioner både inom privat och offentliga sektorn samt har majoritet i rikdagen.
Vad är det som hindrar alla dessa män ifrån att engagera sig i andra mäns vålmående?
Och vad är det som får kvinnor att fortsätta vara kittet, limmet i detta samhälle? Kvinnor som sköter, tröstar, lär ut kunskap, används som slagpåse, men som fortsättningsvis ifrågasätts till att känna skuld för att hon egetnligen har makten, kan skylla sig själv.
Jag såg Madde min vän som handlar om flickor komplicerade värld, och där kvinnorollens hegemoni gång på gång försöker stänga in flickor i den mycket trånga och själuppoffrande kvinnorollen. Se den om du har möjlighet. Även om den är riktad till flickor i grundskolan, är det en pjäs som starkt berör en och är svår att skaka av.
Då pjäsen var slut fick alla ett kort med en uppmaning, på mitt stod det: Flickor! fastna inte i kvinnorollen!!!!
När kommer killarna att komma till den insikten, att deras mansroll är destruktiv och de själva är med och upprätthåller den?
Inte lär de komma på det då man kan läsa vidare i Dialogi att "Trakasserier kan börjar redan tidigt om inte pojkar får vara pojkar". Men artikeln berättar inte om vad denna pojkaktighet egentligen innehåller och skiljer sig från flickor. Suck. Istället handlar det om pojkars rätt till kompisar, att få leka och inte får höra att skolan inte är en plats för dem.
Men visste ni att då man gör mogenhetstest till grundskolans så skulle majoriteten av pojkarna inte börja skolan vid 7års ålder, men man har valt att ignorera detta för att inte flickorna ska få fö stort försprång. Och var skulle flickorna få det? I lönesättning? På ledande poster?
Jag tycker att man skulle ju kunna komma till insikt omd en problematiska mansrollen, nu!
tisdag, november 07, 2006
Regeringens likalön-program
Vår andra finansminister Ulla-Maj Wideroos skrev en krönika söndagens nummer av Jakobstads Tidning (5.11.2006 se nedan).
Jag hoppas att regeringen verkligen driver dessa frågor med kraft som hon nämner i krönikan. Förra torsdagen var jag på en föreläsning "Duktiga döttrars dilemma". Då man lyssnade på kvinnornas egna tankar blev det skrämmande klart att kvinnors ekonomiska oberoende är otroligt viktigt men långt ifrån en realitet för många. Ekonomiskt oberoende är viktigt både för kvinnor med, och utan familj, eftersom det ger inte vara en ekonomisk men även identitetsmässig grundtrygghet i tillvaron. Denna trygghet finns inte i många kvinnors liv pga nedvärderingen av kvinnodomineraden arbetsbrancher genom usel lön eller snuttjobb som idag drabbar just kvinnorna hårdast. De ensamstående kvinnorna är Finlands fattigaste och majoriteten av de långtidsarbetslösa är kvinnor.
Så klart regeringen måste inse att det finns en könsproblematik och att det här måste tas allvarligt.
"I år har det gått hundra år sedan kvinnorna i Finland fick rösträtt. Det är någonting vi har orsak att vara stolta över. Kvinnor och män har samma politiska rättigheter, att rösta och att stå till förfogande som kandidater i olika val. En man - en röst. En kvinna - en röst. I Finland har kvinnorna utnyttjat sina politiska rättigheter. Många av våra politiker i ledande positioner är kvinnor.
Men det finns områden där kvinnor ännu är långt ifrån jämlika. Jag tänker på det ekonomiska området. Fortfarande får inte kvinnor samma lön som män. "Lika lön för lika arbete - principen" haltar rejält. I dag är kvinnans euro värd 80 cent, det vill säga en kvinna får 80 procent av mannens lön. Så kan det givetvis inte vara.
För att råda bot på det här, har regeringen tillsatt en uppföljningsgrupp under ledning av talman Paavo Lipponen. Den viktigaste målsättningen för gruppen, där jag är viceordförande, är att fram till 2015 minska löneskillnaden mellan kvinnor och män med 5 procent. Givetvis borde vi ha som mål att totalt
eliminera skillnaden, men det gäller att ta ett steg i taget. Också riktningen är viktig.
Utöver denna stora målsättning har vi satt upp tio delmålsättningar. Bland dessa målsättningar finns att före 2015 skall tre fjärdedelar av arbetskraften finnas inom ett lönesystem där löntagarna får lön på basen av arbetets svårighetsgrad och på hur man personligen klarar av de uppgifter man har. Det här systemet tillämpas redan inom vissa branscher och det har visat sig att kvinnornas lön stiger.
Ett annat mål är att minska segregationen inom arbetsmarknaden, dvs. att kvinnor söker sig till vissa branscher och män till andra. Vi behöver flera män till vård- och skolsektorn. Men den viktigaste frågan är ändå att göra en ny värdering av arbetsplatserna. Det är inte rättvist att personer - vanligtvis män - som jobbar inom exportinriktade industribranscher får väldigt stora lönelyft, samtidigt som löneutvecklingen för sjukskötare och lärare - till största delen kvinnor - stampar på stället.
Vad är det som gör att kvinnor lyckats så bra inom politiken medan den ekonomiska toppen i Finland fortfarande är nästan totalt mansdominerad? I dag finns många kvinnliga ledare på lägre nivå men ju högre upp i hierarkierna desto färre kvinnor. På våra möten i arbetsgruppen har vi diskuterat den här frågan och nu försöker vi finna metoder för att bistå kvinnor att gå vidare i karriären.
En annan grupp, lång ifrån maktens korridorer, är snuttjobbarna. I Finland är kvinnorna klart dominerande inom denna grupp. Undersökningar visar att snuttjobbarnas karriär- och löneutveckling är betydligt långsammare än de fast anställdas. Vår målsättning är att snuttjobb skall få användas enbart med
ytterst vägande skäl.
Det finns mycket att göra. Med vårt arbete har vi tagit ett par steg vidare i riktningen mot ett ekonomiskt jämlikt Finland. Staten och arbetsmarknadsorganisationerna har gjort ett gemensamt program och nu sitter vi i uppföljningsgruppen och följer med utvecklingen. Slutresultatet hänger på oss alla - att alla parter förbinder sig till de målsättningar som satts upp och att vi tillsammans målmedvetet och envist jobbar för att göra slut på den ekonomiska diskriminering som drabbar kvinnor.
Kvinnornas lön stiger.
Ett annat mål är att minska segregationen inom arbetsmarknaden, dvs. att kvinnor söker sig till vissa branscher och män till andra. Vi behöver flera män till vård- och skolsektorn. Men den viktigaste frågan är ändå att göra en ny värdering av arbetsplatserna. Det är inte rättvist att personer - vanligtvis män - som jobbar inom exportinriktade industribranscher får väldigt stora lönelyft, samtidigt som löneutvecklingen för sjukskötare och lärare - till största delen kvinnor - stampar på stället.
Vad är det som gör att kvinnor lyckats så bra inom politiken medan den ekonomiska toppen i Finland fortfarande är nästan totalt mansdominerad? I dag finns många kvinnliga ledare på lägre nivå men ju högre upp i hierarkierna desto färre kvinnor. På våra möten i arbetsgruppen har vi diskuterat den här frågan och nu försöker vi finna metoder för att bistå kvinnor att gå vidare i karriären.
En annan grupp, lång ifrån maktens korridorer, är snuttjobbarna. I Finland är kvinnorna klart dominerande inom denna grupp. Undersökningar visar att snuttjobbarnas karriär- och löneutveckling är betydligt långsammare än de fastanställdas. Vår målsättning är att snuttjobb skall få användas enbart med ytterst vägande skäl.Det finns mycket att göra. Med vårt arbete har vi tagit ett par steg vidare i riktningen mot ett ekonomiskt jämlikt Finland. Staten och arbetsmarknadsorganisationerna har gjort ett gemensamt program och nu sitter vi i uppföljningsgruppen och följer med utvecklingen. Slutresultatet hänger på oss alla - att alla parter förbinder sig till de målsättningar som satts upp och att vi tillsammans målmedvetet och envist jobbar för att göra slut på den ekonomiska diskriminering som drabbar kvinnor."
Jag hoppas att regeringen verkligen driver dessa frågor med kraft som hon nämner i krönikan. Förra torsdagen var jag på en föreläsning "Duktiga döttrars dilemma". Då man lyssnade på kvinnornas egna tankar blev det skrämmande klart att kvinnors ekonomiska oberoende är otroligt viktigt men långt ifrån en realitet för många. Ekonomiskt oberoende är viktigt både för kvinnor med, och utan familj, eftersom det ger inte vara en ekonomisk men även identitetsmässig grundtrygghet i tillvaron. Denna trygghet finns inte i många kvinnors liv pga nedvärderingen av kvinnodomineraden arbetsbrancher genom usel lön eller snuttjobb som idag drabbar just kvinnorna hårdast. De ensamstående kvinnorna är Finlands fattigaste och majoriteten av de långtidsarbetslösa är kvinnor.
Så klart regeringen måste inse att det finns en könsproblematik och att det här måste tas allvarligt.
"I år har det gått hundra år sedan kvinnorna i Finland fick rösträtt. Det är någonting vi har orsak att vara stolta över. Kvinnor och män har samma politiska rättigheter, att rösta och att stå till förfogande som kandidater i olika val. En man - en röst. En kvinna - en röst. I Finland har kvinnorna utnyttjat sina politiska rättigheter. Många av våra politiker i ledande positioner är kvinnor.
Men det finns områden där kvinnor ännu är långt ifrån jämlika. Jag tänker på det ekonomiska området. Fortfarande får inte kvinnor samma lön som män. "Lika lön för lika arbete - principen" haltar rejält. I dag är kvinnans euro värd 80 cent, det vill säga en kvinna får 80 procent av mannens lön. Så kan det givetvis inte vara.
För att råda bot på det här, har regeringen tillsatt en uppföljningsgrupp under ledning av talman Paavo Lipponen. Den viktigaste målsättningen för gruppen, där jag är viceordförande, är att fram till 2015 minska löneskillnaden mellan kvinnor och män med 5 procent. Givetvis borde vi ha som mål att totalt
eliminera skillnaden, men det gäller att ta ett steg i taget. Också riktningen är viktig.
Utöver denna stora målsättning har vi satt upp tio delmålsättningar. Bland dessa målsättningar finns att före 2015 skall tre fjärdedelar av arbetskraften finnas inom ett lönesystem där löntagarna får lön på basen av arbetets svårighetsgrad och på hur man personligen klarar av de uppgifter man har. Det här systemet tillämpas redan inom vissa branscher och det har visat sig att kvinnornas lön stiger.
Ett annat mål är att minska segregationen inom arbetsmarknaden, dvs. att kvinnor söker sig till vissa branscher och män till andra. Vi behöver flera män till vård- och skolsektorn. Men den viktigaste frågan är ändå att göra en ny värdering av arbetsplatserna. Det är inte rättvist att personer - vanligtvis män - som jobbar inom exportinriktade industribranscher får väldigt stora lönelyft, samtidigt som löneutvecklingen för sjukskötare och lärare - till största delen kvinnor - stampar på stället.
Vad är det som gör att kvinnor lyckats så bra inom politiken medan den ekonomiska toppen i Finland fortfarande är nästan totalt mansdominerad? I dag finns många kvinnliga ledare på lägre nivå men ju högre upp i hierarkierna desto färre kvinnor. På våra möten i arbetsgruppen har vi diskuterat den här frågan och nu försöker vi finna metoder för att bistå kvinnor att gå vidare i karriären.
En annan grupp, lång ifrån maktens korridorer, är snuttjobbarna. I Finland är kvinnorna klart dominerande inom denna grupp. Undersökningar visar att snuttjobbarnas karriär- och löneutveckling är betydligt långsammare än de fast anställdas. Vår målsättning är att snuttjobb skall få användas enbart med
ytterst vägande skäl.
Det finns mycket att göra. Med vårt arbete har vi tagit ett par steg vidare i riktningen mot ett ekonomiskt jämlikt Finland. Staten och arbetsmarknadsorganisationerna har gjort ett gemensamt program och nu sitter vi i uppföljningsgruppen och följer med utvecklingen. Slutresultatet hänger på oss alla - att alla parter förbinder sig till de målsättningar som satts upp och att vi tillsammans målmedvetet och envist jobbar för att göra slut på den ekonomiska diskriminering som drabbar kvinnor.
Kvinnornas lön stiger.
Ett annat mål är att minska segregationen inom arbetsmarknaden, dvs. att kvinnor söker sig till vissa branscher och män till andra. Vi behöver flera män till vård- och skolsektorn. Men den viktigaste frågan är ändå att göra en ny värdering av arbetsplatserna. Det är inte rättvist att personer - vanligtvis män - som jobbar inom exportinriktade industribranscher får väldigt stora lönelyft, samtidigt som löneutvecklingen för sjukskötare och lärare - till största delen kvinnor - stampar på stället.
Vad är det som gör att kvinnor lyckats så bra inom politiken medan den ekonomiska toppen i Finland fortfarande är nästan totalt mansdominerad? I dag finns många kvinnliga ledare på lägre nivå men ju högre upp i hierarkierna desto färre kvinnor. På våra möten i arbetsgruppen har vi diskuterat den här frågan och nu försöker vi finna metoder för att bistå kvinnor att gå vidare i karriären.
En annan grupp, lång ifrån maktens korridorer, är snuttjobbarna. I Finland är kvinnorna klart dominerande inom denna grupp. Undersökningar visar att snuttjobbarnas karriär- och löneutveckling är betydligt långsammare än de fastanställdas. Vår målsättning är att snuttjobb skall få användas enbart med ytterst vägande skäl.Det finns mycket att göra. Med vårt arbete har vi tagit ett par steg vidare i riktningen mot ett ekonomiskt jämlikt Finland. Staten och arbetsmarknadsorganisationerna har gjort ett gemensamt program och nu sitter vi i uppföljningsgruppen och följer med utvecklingen. Slutresultatet hänger på oss alla - att alla parter förbinder sig till de målsättningar som satts upp och att vi tillsammans målmedvetet och envist jobbar för att göra slut på den ekonomiska diskriminering som drabbar kvinnor."
måndag, november 06, 2006
Då metall och elektronik möter jämställdhet
I torsdags var jag på seminariet "Tasa-arvo teknologia teollisuudessa" som jag tidigare gjorde reklam för här. Mina spontana intryck var att
Yes!
Det finns män inom metall och tjänstemannaunionen som faktiskt fattat vad jämställdhet är och driver dessa frågor.
och
Hjälp!
Trots att man deltagit i ett pilotpojekt, haft konsulter på plats, uppgjort en undersökning om jämställdhetsläget och ska utveckla en jämställdhetsplan så fattar man ännu inte riktigt det här med kön och vad poängen är.
Man ser att utmaningarnas tid inte är över och det hjälper ju inte då delar av statsförvaltningen kör sitt stackars-män koncept. Som tur var, avslutades hela dagen av jämställdhetsombudsman Päivi Romanovs anförande. Hon poängterade tydligt, vilket hon gjort tidigare, att trots att männen är sämre utbildade har de inga problem att ta sig till ledarpositioner, och även inom sektorer där de är i minoritet. Den manliga dagistanten förvandlas snabbt till föreståndare, vilket visar på att det finns stukturer män drar nytta av tillade hon.
Varför ska det vara så svåt för män att erkänna det? Ens att de drar ekonomisk nytta av patriarkatet?
Yes!
Det finns män inom metall och tjänstemannaunionen som faktiskt fattat vad jämställdhet är och driver dessa frågor.
och
Hjälp!
Trots att man deltagit i ett pilotpojekt, haft konsulter på plats, uppgjort en undersökning om jämställdhetsläget och ska utveckla en jämställdhetsplan så fattar man ännu inte riktigt det här med kön och vad poängen är.
Man ser att utmaningarnas tid inte är över och det hjälper ju inte då delar av statsförvaltningen kör sitt stackars-män koncept. Som tur var, avslutades hela dagen av jämställdhetsombudsman Päivi Romanovs anförande. Hon poängterade tydligt, vilket hon gjort tidigare, att trots att männen är sämre utbildade har de inga problem att ta sig till ledarpositioner, och även inom sektorer där de är i minoritet. Den manliga dagistanten förvandlas snabbt till föreståndare, vilket visar på att det finns stukturer män drar nytta av tillade hon.
Varför ska det vara så svåt för män att erkänna det? Ens att de drar ekonomisk nytta av patriarkatet?
Sambandet mellan människohandel och prostitution
Ett superspännande seminarium på kommande:
SEMINAR II: HELSINKI 1st of DECEMBER
2006-11-02
“Demand – the link between trafficking and prostitution”
When discussing prostitution it is often considered as a profession, or it is studied from the women’s point of view. More often there is a lively discussion about the prostitutes: are they victims or are they strong individuals making their own choices? Meanwhile the discussion about how to prevent trafficking in human beings for sexual purposes, which constitutes around 90 % of all human trafficking, has being conducted mostly as a matter of policing and justice. In the European Union today prostitution is being considered as a Member State issue while trafficking is an European level issue.
However, there is a link. The link is the market for sexual services – the buyers. As both prostitution and trafficking are about business and making money the market aspect and the demand for the services becomes a link between them. We have invited the key researchers as professors Sheila Jeffreys (Australia, Melbourne) and Liz Kelly (London, UK) to discuss and highlight scientifically these important issues.
Sincerely, Maria Carlshamre, MEP, Alde
together wih
Unioni, The League of Finnish Feminists
NYTKIS - The Coalition of Finnish Women’ Organisations
The Finnish Observatory on Violence Against Women
Place: At Balders Hall, (Balderin Sali) Aleksanterinkatu 12, Helsinki
Time: 1st of December, 2006, 08.30 – 18.00
PROGRAM
08.30 – 09.00 Coffee
09.00 – 09.15 Welcome speech by MEP Mrs Maria Carlshamre (Alde) – presentation of European parliament "TransCrime" (2005) – A study on National Legislation on Prostitution and the Trafficking in Women and Children.
09.15 – 10.15 Key speach by Ass. Professor Sheila Jeffreys from the Institute of Politics, University of Melbourne, Australia: "Trafficking and prostitution in Victoria state, Australia during a period of 20 years of liberalisation"
10.15 – 11.15 PhD Ms. Marjut Jyrkinen, School of Economics in Helsinki: "Economic and organisational linkages of global sex trade"
11.30 – 12.00 Press conference at the Parliament / Eduskunta
12.00 – 13.15 Lunch
13.15 – 14.15 Professor Liz Kelly, Roddick chair on Violence Against
Women, London Metropolitan University: "Sex buyers - what we know from research"
14.15 – 15.00 Country review – the current situation in three countries; Estonia, Sweden and Great BritainThe Swedish Experience – Officer Jonas Trolle from The Swedish Police presents latest facts about the Swedish trafficking situation
The Estonian experience – ENUT about the 2006 campaign"True men do not buy sex" and the recent study of pimps and prostitutes in Tallin and Oslo, by MSc Ms. Merli Klein, Tallin University and ENUT Estonian Women’s Studies and Resource Centre
The UK Experience – Care for Europe officer Hannah McSween tell about the trafficking market situation in the UK.
15.45 – 16.00 Pause
15.45 – 17.45 Panel discussion with questions from the audience.
In the panel: Sheila Jeffreys , Liz Kelly, Professor Jeff Hearn (University of Linköping and Swedish School of Econmics, Helsinki), Professor Johanna Niemi-Kiesiläinen (Umeå University) Maria Carlshamre, Tanja Auvinen (NYTKIS) , Hannah McSween (Care for Europe) among others. Moderator: Fil Lic Johanna Parikka Altenstedt
The seminar is free of admission for the audience but a notice of attendance will be required by 29th of November 2006 to e-mail:
mcarlshamre-assistant(at)europarl.eu.int or to paasihteeri(at)naisunioni.fi .
SEMINAR II: HELSINKI 1st of DECEMBER
2006-11-02
“Demand – the link between trafficking and prostitution”
When discussing prostitution it is often considered as a profession, or it is studied from the women’s point of view. More often there is a lively discussion about the prostitutes: are they victims or are they strong individuals making their own choices? Meanwhile the discussion about how to prevent trafficking in human beings for sexual purposes, which constitutes around 90 % of all human trafficking, has being conducted mostly as a matter of policing and justice. In the European Union today prostitution is being considered as a Member State issue while trafficking is an European level issue.
However, there is a link. The link is the market for sexual services – the buyers. As both prostitution and trafficking are about business and making money the market aspect and the demand for the services becomes a link between them. We have invited the key researchers as professors Sheila Jeffreys (Australia, Melbourne) and Liz Kelly (London, UK) to discuss and highlight scientifically these important issues.
Sincerely, Maria Carlshamre, MEP, Alde
together wih
Unioni, The League of Finnish Feminists
NYTKIS - The Coalition of Finnish Women’ Organisations
The Finnish Observatory on Violence Against Women
Place: At Balders Hall, (Balderin Sali) Aleksanterinkatu 12, Helsinki
Time: 1st of December, 2006, 08.30 – 18.00
PROGRAM
08.30 – 09.00 Coffee
09.00 – 09.15 Welcome speech by MEP Mrs Maria Carlshamre (Alde) – presentation of European parliament "TransCrime" (2005) – A study on National Legislation on Prostitution and the Trafficking in Women and Children.
09.15 – 10.15 Key speach by Ass. Professor Sheila Jeffreys from the Institute of Politics, University of Melbourne, Australia: "Trafficking and prostitution in Victoria state, Australia during a period of 20 years of liberalisation"
10.15 – 11.15 PhD Ms. Marjut Jyrkinen, School of Economics in Helsinki: "Economic and organisational linkages of global sex trade"
11.30 – 12.00 Press conference at the Parliament / Eduskunta
12.00 – 13.15 Lunch
13.15 – 14.15 Professor Liz Kelly, Roddick chair on Violence Against
Women, London Metropolitan University: "Sex buyers - what we know from research"
14.15 – 15.00 Country review – the current situation in three countries; Estonia, Sweden and Great BritainThe Swedish Experience – Officer Jonas Trolle from The Swedish Police presents latest facts about the Swedish trafficking situation
The Estonian experience – ENUT about the 2006 campaign"True men do not buy sex" and the recent study of pimps and prostitutes in Tallin and Oslo, by MSc Ms. Merli Klein, Tallin University and ENUT Estonian Women’s Studies and Resource Centre
The UK Experience – Care for Europe officer Hannah McSween tell about the trafficking market situation in the UK.
15.45 – 16.00 Pause
15.45 – 17.45 Panel discussion with questions from the audience.
In the panel: Sheila Jeffreys , Liz Kelly, Professor Jeff Hearn (University of Linköping and Swedish School of Econmics, Helsinki), Professor Johanna Niemi-Kiesiläinen (Umeå University) Maria Carlshamre, Tanja Auvinen (NYTKIS) , Hannah McSween (Care for Europe) among others. Moderator: Fil Lic Johanna Parikka Altenstedt
The seminar is free of admission for the audience but a notice of attendance will be required by 29th of November 2006 to e-mail:
mcarlshamre-assistant(at)europarl.eu.int or to paasihteeri(at)naisunioni.fi .
fredag, november 03, 2006
Feministpartiet
Idag är det sista dagen att rösta på nätet i Kårvalet vid Åbo Akademi.
Jag tycker att det är kul att se att fenomen som feministpartiet inte blev enbart en dagsslända som de kritiska rösterna ville förstå och inte heller ett parti med mycket snack och lite innehåll, utan med kontinuitet och engagemang. Jag blir glad av att se att feminismen lever, växer och utvecklas i ett eget parti. Vid de andra universiteten går feminismen hand i hand med andra politiska riktningar, vilket i för sig inte är fel, men ett renodlat feministparti är ju alltid lite coolare. Och speciellt nu då feministpartiet jämförs med F! i Sverige, dvs. kan sägas ha ett "riktigt" parti att spegla sig mot, trots att frågorna här är kopplade till kårpolitik. Men visioner och drömmar är ändå samma.
Jag tycker att det är kul att se att fenomen som feministpartiet inte blev enbart en dagsslända som de kritiska rösterna ville förstå och inte heller ett parti med mycket snack och lite innehåll, utan med kontinuitet och engagemang. Jag blir glad av att se att feminismen lever, växer och utvecklas i ett eget parti. Vid de andra universiteten går feminismen hand i hand med andra politiska riktningar, vilket i för sig inte är fel, men ett renodlat feministparti är ju alltid lite coolare. Och speciellt nu då feministpartiet jämförs med F! i Sverige, dvs. kan sägas ha ett "riktigt" parti att spegla sig mot, trots att frågorna här är kopplade till kårpolitik. Men visioner och drömmar är ändå samma.
torsdag, november 02, 2006
Bara lite (till)
Matilda Hemnell spelar sin pjäs "Bara lite (till) - en pjäs om att bryta anorexins onda cirkel" på G(eorgsgatan)18 den 20.11 klockan 15.
"Matilda Hemnell vill dedicera denna pjäs till alla som lider av destruktiv duktighet och ständiga samvetskval; till dem som ännu inte insett att ett bättre liv väntar bakom hörnet. Ett liv som skall levas, inte presteras.
Matilda Hemnell har lidit av anorexi. Under våren 2005 var hon under fyra månader intagen på Lappvikens sjukhus för vård. Utgående från sin dagboksanteckningar och egna erfarenheter har hon skrivit en pjäs om Julia som blir intagen på sjukhus för vård av anorexi.
Manus: Matilda Hemnell
Regi: Eeva Puromies / Dan Henriksson
Scenografikonsult: Katrin Brännström
På scenen (Julia): Matilda Hemnell
Speltid: ca 45 min."
Kostar 10/8 euro.
"Matilda Hemnell vill dedicera denna pjäs till alla som lider av destruktiv duktighet och ständiga samvetskval; till dem som ännu inte insett att ett bättre liv väntar bakom hörnet. Ett liv som skall levas, inte presteras.
Matilda Hemnell har lidit av anorexi. Under våren 2005 var hon under fyra månader intagen på Lappvikens sjukhus för vård. Utgående från sin dagboksanteckningar och egna erfarenheter har hon skrivit en pjäs om Julia som blir intagen på sjukhus för vård av anorexi.
Manus: Matilda Hemnell
Regi: Eeva Puromies / Dan Henriksson
Scenografikonsult: Katrin Brännström
På scenen (Julia): Matilda Hemnell
Speltid: ca 45 min."
Kostar 10/8 euro.
onsdag, november 01, 2006
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)