"Anställ en kvinna - mer vd för pengarna! -Jag jobbar för 80% av lönen" *

Idag läser jag i tidningen att föräldrarpenningen höjs för mammor från nuvarande 70% till 90% av lönen i 56vardagar och för pappor till 80% av lönen. Och det lär väl bli plus minus noll för kvinnorna i reda pengar då lönegapet ökat (vi ligger sämre till i Europa än medelvärdet). Därför rekomenderar jag varmt "Nainen Palaa" för alla som är nyfikna på feminism, där kan man tolka in en "uppmaning" att göra samma löneprotest som de isländska kvinnorna gjorde i höstas.

Då Jane Fonda i Helsingfors igår, diskuterade under rubriken"It is up to women to change the world"drog hon också paralleller till arbete genom att hänvisa till Susan Faludis bok "Backlash". Där framgår det att då frågan på vad män och kvinnor associeras till ställs i runt om i världen, blir det övertydligt att den universiella manligheten består i grunden av att "dra hem brödfödan". Och hon menade att då arbetslösheten slår mot männen, slår männen i sin tur kvinnorna. Och att utlokaliseringen av arbetskraft utomlands är förödande för kvinnor i väst.

Jag igen, i ljuset av min inledning, ser hur kvinnors lika lön absolut är ett konkret hot mot denna grundsten i manlighet. Kampen för lika lön är inte bara en kamp för kvinnors lika rättighet, det blir också kamp mot den traditionella manligheten. Hur skulle det vara om något skulle hända på det planen? Att vara kvinna har förändrats enormt på 100år, från att vara omyndig till att bli de bäst utbildade i landet. Vad har männen pysslat med? Hur har de omdefinierat sin roll i detta samhälle, inte som samarbetspartners som står där med öppnar armar och hälsar kvinnorna välkomna. Nej då, könsdiskriminering, sexuella trakasserier och lägre lön var mottagandet. Därför ska bli intressant att hur det statliga lika-lönprojektet utvecklar sig.

I Susan Faludis följande bok "Ställd -föräderiet mot mannen", en bok hon skrev för att få svar på två frågor: Vad har männen emot feminismen? Och om det nu är så synd om männen, varför startar de inte en egen mansrörelse? Boken är en lång odysse av berättelser om olika mäns liv, där hon under längre tider följer med olika typer av amerikanska män (vietnamveteranen, vapenindustriarbetaren, fotbolls-fänet, den arbetslösa, den unga hip hoparen, den välkända hollywoodstjänrna osv.) Och trots att hon aldrig tog upp temat, så initierade dessa män åter och åter igen, diskussionen om deras relation till sin pappa. Och i motsats till den debatt som också blossar upp i Finland, där man pratar om kvinnor och män som förebilder och poängterar vikten av en manlig och kvinlig rollmodell, visar denna bok att mannen per se inte kan ge den vägkost alla dessa män ville ha, trots att han ofta fanns närvarande. Vägkost om vad det är att vara man, vad manlighet ska innehålla och vad som är bra med att vara man. Och kan män idag erbjuda alternativ till manlighet?

Slutresultatet blir så paradoxalt, i en värld där kvinnan ska hela tiden defineras utgående från mannen som norm, innebär det att fokus på vad män är och inte är blir det som kvinnor inte är och är. Och diskussionen om vad manlighet och män är, blir aldrig annat än en ytlig diskussion och diskussionen om vad män vill att män ska vara är existerar inte i debatten här i Finland.

Därför är Valerie Solanas Scum manifestet spännande. Där finns mannen i fokus, hela tiden och jag kan förstå att det kan kännas naket och hotfullt för mannen som inte är van vid denna grundliga uppgörelse med manlighet. Man kan välja att kalla henne för manshatare eller så kan man själv berättar man vad en man faktiskt är. Valet är hans.

Fonda gav mig också en bra metafor till manlighet. Hon kallade det för manlighetsklubben. På samma sätt som i andra privata exklusiva och eftertraktade klubbar kan du förlora ditt medlemskap om du inte lever upp till klubbens image. För att fortsättningsvis få vara med i manlighetsklubben måste man konsekvent bekräfta att man är en värdig man, manligheten blir därför ett enormt bekräftande och bevisande av manlighet. Och det vanligaste sättet att försöka få någon man utesluten, är att tillskriva denna man icke-manliga egenskaper.

Självklart finns det män som grundat sin egen klubb, ex. profemnistmiehet eller nätverk med egen ideologi eller män som tar avstånd ifrån vissa delar av sk. manlighet. Dessa män vägrar gå med i detta stressande bekräftelse ekorrhjul, men de är än så länge i minoritet.

Fonda menade att "partriarkatet slår mot kvinnors röster och männens hjärtan" och jag ser det så tydligt runt omkring mig. Pjäsen "Nainen palaa" borde översättas till svenska och distribueras ut i skolorna, för att poängtera att lika lön ska vara en självklar rättighet men att resten av paketet vill vi också ha.

Tills det att lika lön uppnatås kan jag komprimissa och jobba som VD till lägre lön, men andra tjänster accepterar jag inte.

*Snodde detta superba citat från "ductile" på x3m community