I Sverige har Feministiskt Initiativ redan inlett sitt valår, kandidatlistan är färdig. Och det ska bli spännande att se hur kampanjen kommer att bli emottagen.
På fredag kl.16 håller Gröna kvinnorna och De unga Gröna i Helsingfors (Annahuset) ett seminarium med rubriken "Mitä on feminismi" (Vad är feminism?) Talare för kvällen är professor i kvinnorätt Kevät Nousiainen, mansforskare Jouni Varanka, riksdagsman Oras Tynkkynen ja projektchef och tidigare medlem i stadstyrelsen Sallamaari Muhonen.
I den tidigare reklamen va rubriken "Feminismi tai tasa-arvo?" och förklaringen var att man ville diskutera om De gröna ska bli ett feminisiskt parti eller inte. Det lät mera vågat, men kanske blev för vågat för vissa.
Jag tror att jag ska våga mig dit.
onsdag, mars 29, 2006
tisdag, mars 28, 2006
Den unga mansgenerationen
Papper är en gratistidning i Helsingforsregionen som beskrivs av redaktörerna som en tidning som behandlar livsstil och citykultur på svenska. Deras tredje nummer kom ut förra vecka. Då jag bläddrat igenom dem kände jag att jag måste göra det en gång till, med könsglasögonen.
Repotage: "En man och hans kvinnor (gynekolog)","Street Art" (en kort fråga till tre män(?)) "Smycken"(kort reflektion av 5kvinnors egen tillverkning av smycken), Ishockey(två män), Redrama (en man). Som kompensation pryds tidningens omslag av en kvinna och två av (tre) kolumnister är kvinnor. Trots att jag vet att redaktionskillarna vill att tidningen ska innehålla en jämnvikt känns det ändå jäkligt grabbigt. Hur ska man kunna påtala detta utan att bli den-där-j-kla-feministen-som-alltid-ska-bara-klaga-och-aldrig-uppskattar-att-folk-försöker.
Jag sitter på ett planeringsmöte idag och vi pratar just om detta. Hur får killarna att fatta, utan att få dem emot sig? Att presentera en skrämmade verklighet som handlar just om män och mäns makt, men samtidigt inte skuldbelägga utan istället visa dem att de har möjligheten att vara någonting annat. Ett ansvar gentemot dem själva. Hur gör man det, hur hittar man konkreta verktyg, för det är viktigt att inte fastna på en teoretisk nivå utan ge empowerment att gå emot traditionella manliga ideal. Hur visar man sambandet mellan att prata nedvärderande om män genom att säga "kärring" och att vara medproducent av ett samhälle som ser ner på kvinnorna.
Hur serverar man det i en munsbit, inte som en enorm klump, för då spottar man, då går det inte att svälja.
Mitt förslag i diskussionen var att kanske införa en diskussion om solidariet. Om att solidarisera syskon emellan, inte brödrarskap. Att uppmärksamma både rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Men ändå våga prata om mäns våld, mäns makt, mäns överordning i detta samhälle. Och att allt det där dåliga måste motarbetas och vi har alla ett ansvar, kvinnor som män, att reagera på orättvisor.
Det känns som en svår balansgång. Ofantligt svår. Men möjlig, med misstag och framgång.
En av uppsatsrubrikerna i modersmålet i årets studentskrivningarna är "Varför behövs en mansrörelse/kvinnorrörelse?" En pojke skriver om nutidens radikalfeminister och deras försök att "ta över". Hans förslag, på en mansrörelse som en motrörelse mot dessa feminister, prisas i lärarrummet.
Det är bara ibland så svårt att ta gångerna man misslyckas. Att se så mycket arbete bli till hat, antifeminism. Till ingen nytta alls för någon.
Repotage: "En man och hans kvinnor (gynekolog)","Street Art" (en kort fråga till tre män(?)) "Smycken"(kort reflektion av 5kvinnors egen tillverkning av smycken), Ishockey(två män), Redrama (en man). Som kompensation pryds tidningens omslag av en kvinna och två av (tre) kolumnister är kvinnor. Trots att jag vet att redaktionskillarna vill att tidningen ska innehålla en jämnvikt känns det ändå jäkligt grabbigt. Hur ska man kunna påtala detta utan att bli den-där-j-kla-feministen-som-alltid-ska-bara-klaga-och-aldrig-uppskattar-att-folk-försöker.
Jag sitter på ett planeringsmöte idag och vi pratar just om detta. Hur får killarna att fatta, utan att få dem emot sig? Att presentera en skrämmade verklighet som handlar just om män och mäns makt, men samtidigt inte skuldbelägga utan istället visa dem att de har möjligheten att vara någonting annat. Ett ansvar gentemot dem själva. Hur gör man det, hur hittar man konkreta verktyg, för det är viktigt att inte fastna på en teoretisk nivå utan ge empowerment att gå emot traditionella manliga ideal. Hur visar man sambandet mellan att prata nedvärderande om män genom att säga "kärring" och att vara medproducent av ett samhälle som ser ner på kvinnorna.
Hur serverar man det i en munsbit, inte som en enorm klump, för då spottar man, då går det inte att svälja.
Mitt förslag i diskussionen var att kanske införa en diskussion om solidariet. Om att solidarisera syskon emellan, inte brödrarskap. Att uppmärksamma både rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Men ändå våga prata om mäns våld, mäns makt, mäns överordning i detta samhälle. Och att allt det där dåliga måste motarbetas och vi har alla ett ansvar, kvinnor som män, att reagera på orättvisor.
Det känns som en svår balansgång. Ofantligt svår. Men möjlig, med misstag och framgång.
En av uppsatsrubrikerna i modersmålet i årets studentskrivningarna är "Varför behövs en mansrörelse/kvinnorrörelse?" En pojke skriver om nutidens radikalfeminister och deras försök att "ta över". Hans förslag, på en mansrörelse som en motrörelse mot dessa feminister, prisas i lärarrummet.
Det är bara ibland så svårt att ta gångerna man misslyckas. Att se så mycket arbete bli till hat, antifeminism. Till ingen nytta alls för någon.
söndag, mars 26, 2006
Konflikt är relation
Jag läser senaste bang och har kommit till sid 46, teamt är konflikt och numret är lika tjockt som jubileumsnumret för 4 år sen. Tidningen som sådan är en mastig tidskrift fylld med teoretiska texter (ofta kopplade till en inomvetenskaplig diskussion) och som jag hade svårt att förstå eller förhålla mig till i början då jag inte var lika insatt i feministisk teori. Idag finns Femkul som ett mer lättsmält alternativ, men idag uppskattar jag bang för den teoretiska utmaningen.
Konflikt är ett genomgående tema inom feminismen och ibland enerverande. Inspirerade av Kristina Hagström Ståhls artikel med rubriken (som jag snott) "Konflikt är relation" vill jag reflektera de två grundläggade problemen hon ser i feminisk politisk konflikt. Konflikt ses ofta som en antingen-eller-relation, där man endera är och tar plats och kanske nån annans plats eller så är man inte alls (problemtatisk, bitchig, arg, upprörd osv.) och så länge det handlar om du-eller-jag (varför inte: du-man, jag-kvinna) så finns ingen möjlig kommunikation mellan oss. Det samma gäller politik: vi-eller-dom vinner. Trots att vår praktiska erfarenhet i ett flerpartisystem visar på motsatsen. Vi-dom relationen finns inom det politiska partierna. Det ser vi bara på Suvi-Anne Siimes avgång. Det står inte vi-kvinnor mot de -män, även om det finns många som gärna vill producera den bilden.
Men tillbaka till antingen-eller relationen. Där blir det feministen-eller-feministens död istället för att vara relationen feministen och alla andra-->jämställdhet. Men så länge jag som feminist ses som själva problemet och inte frånvaron av jämställdhet så kan vi inte kommunicera. Och detta bottnar troligtvis i att jag och feminismen representerar något som är bort från männen. Detta "bort" är diffust och det diffusa är obehagligt. Om någon får mindre, måste ju någon annan får mer. Eller."Bort" kan också tolkas som tvärtom. Män har makten-->Kvinnor har makten. Men det är just här felet kommer in. Inte handlar det om en antingen-eller-situation.
Om vi säger att kvinnornas antal i börsnoterade företagsstyrelser är 12%. Vad betyder en höjning av denna procent kvinnor? Det finns en symbolisk och en konkret betydelse av en sådan höjning som jag tänker diskutera utgående ifrån.
Den symboliska betydelsen är att kön inte behöver spela någon roll - men det gör kön i dessa styrelser. Det är inte en slump att kvinnorna inte sitter här, lika lite som det är en slump att inte några människor med annat etiskt ursprung, religiös övertygelse eller ålder sitter här. Det är ett system där kön spelar roll och där alla de situationer där kön spelar roll, skapar ett annat resultat. En höjning av procenten innebär att kön inte spelar lika stor roll.
Att tala om kön, betyder inte att kön får betydelse, det handlar om att synliggöra. Och bara för att man inte talar om kön betyder det inte, att det inte skulle ha en betydelse.
Den konkreta betydelsen av en procentuell höjning, förutom att det biologiska inslaget, är möjligheten till nya perspektiv. Ju mer mångfaceterad en grupp är desto större chans är det att normer (bestämda uppfattningar) inom gruppen ifrågasätts. Detta betyder inte att kvinnor kommer in med ett specifikt kvinnoperspektiv, men de kommer in med det som präglat dem som människor då de blivit sedda som en kvinna. Endel har påverkats mer, andra knappt någoting alls. På samma sätt kan vi se på ålder. Ju mer åldersmångfald vi har i en grupp desto större chans finns det att nya perspektiv och synvinklar kommer fram. Men då menar vi inte heller att det skulle finnas en 40-talist synvinkel, eller en ungdoms synvinkel. Det kan också hända att personen i fråga inte vill/vågar/orkar/ har ambitioner att föra fram sin synvinkel i detta forum, men det spelar ingen roll. Möjligheten ska finnas om personen besitter kompetens för uppgiften den är vald för. Men om vi sätter upp "kompetens" definitionen så att bara 40talister kan komma på fråga, eller vi bara rekryterar bland våra 40talist vänner kan man inte börja ifrågasätta tillvägagångssättet då? Är det inte då vi pratar om en antingen-eller-relation; en 40talist eller ingen. Och hur ska en 80talist tävla på samma villkor?
Feminismens mål är jämställdhet, enbart en specificering, av begreppet jämlikhet som är demokratins grundsten. Så vad är problemet? Att satsa på jämställdhet kan tom vara ett ekonomisk luckrativt val.
Konflikt är ett genomgående tema inom feminismen och ibland enerverande. Inspirerade av Kristina Hagström Ståhls artikel med rubriken (som jag snott) "Konflikt är relation" vill jag reflektera de två grundläggade problemen hon ser i feminisk politisk konflikt. Konflikt ses ofta som en antingen-eller-relation, där man endera är och tar plats och kanske nån annans plats eller så är man inte alls (problemtatisk, bitchig, arg, upprörd osv.) och så länge det handlar om du-eller-jag (varför inte: du-man, jag-kvinna) så finns ingen möjlig kommunikation mellan oss. Det samma gäller politik: vi-eller-dom vinner. Trots att vår praktiska erfarenhet i ett flerpartisystem visar på motsatsen. Vi-dom relationen finns inom det politiska partierna. Det ser vi bara på Suvi-Anne Siimes avgång. Det står inte vi-kvinnor mot de -män, även om det finns många som gärna vill producera den bilden.
Men tillbaka till antingen-eller relationen. Där blir det feministen-eller-feministens död istället för att vara relationen feministen och alla andra-->jämställdhet. Men så länge jag som feminist ses som själva problemet och inte frånvaron av jämställdhet så kan vi inte kommunicera. Och detta bottnar troligtvis i att jag och feminismen representerar något som är bort från männen. Detta "bort" är diffust och det diffusa är obehagligt. Om någon får mindre, måste ju någon annan får mer. Eller."Bort" kan också tolkas som tvärtom. Män har makten-->Kvinnor har makten. Men det är just här felet kommer in. Inte handlar det om en antingen-eller-situation.
Om vi säger att kvinnornas antal i börsnoterade företagsstyrelser är 12%. Vad betyder en höjning av denna procent kvinnor? Det finns en symbolisk och en konkret betydelse av en sådan höjning som jag tänker diskutera utgående ifrån.
Den symboliska betydelsen är att kön inte behöver spela någon roll - men det gör kön i dessa styrelser. Det är inte en slump att kvinnorna inte sitter här, lika lite som det är en slump att inte några människor med annat etiskt ursprung, religiös övertygelse eller ålder sitter här. Det är ett system där kön spelar roll och där alla de situationer där kön spelar roll, skapar ett annat resultat. En höjning av procenten innebär att kön inte spelar lika stor roll.
Att tala om kön, betyder inte att kön får betydelse, det handlar om att synliggöra. Och bara för att man inte talar om kön betyder det inte, att det inte skulle ha en betydelse.
Den konkreta betydelsen av en procentuell höjning, förutom att det biologiska inslaget, är möjligheten till nya perspektiv. Ju mer mångfaceterad en grupp är desto större chans är det att normer (bestämda uppfattningar) inom gruppen ifrågasätts. Detta betyder inte att kvinnor kommer in med ett specifikt kvinnoperspektiv, men de kommer in med det som präglat dem som människor då de blivit sedda som en kvinna. Endel har påverkats mer, andra knappt någoting alls. På samma sätt kan vi se på ålder. Ju mer åldersmångfald vi har i en grupp desto större chans finns det att nya perspektiv och synvinklar kommer fram. Men då menar vi inte heller att det skulle finnas en 40-talist synvinkel, eller en ungdoms synvinkel. Det kan också hända att personen i fråga inte vill/vågar/orkar/ har ambitioner att föra fram sin synvinkel i detta forum, men det spelar ingen roll. Möjligheten ska finnas om personen besitter kompetens för uppgiften den är vald för. Men om vi sätter upp "kompetens" definitionen så att bara 40talister kan komma på fråga, eller vi bara rekryterar bland våra 40talist vänner kan man inte börja ifrågasätta tillvägagångssättet då? Är det inte då vi pratar om en antingen-eller-relation; en 40talist eller ingen. Och hur ska en 80talist tävla på samma villkor?
Feminismens mål är jämställdhet, enbart en specificering, av begreppet jämlikhet som är demokratins grundsten. Så vad är problemet? Att satsa på jämställdhet kan tom vara ett ekonomisk luckrativt val.
lördag, mars 25, 2006
Bara en fitta
En vän till mig berättade igår att hon lagt in en annons i Hesari att hon sökte en tvåa i Helsingfors förra helgen. En man hade ringt och berättat att han hade en mycket rymlig tvåa som hon kunde får hyra för ett rätt bra pris, men om hon "älskade"(som han uttryckte det) med henne två gånger i månaden skulle hon få den 200 euro billigare. Vi åhörare kring bordet bara gapade. Och hon sa själv att hon inte ens fattade det först utan bara blev så paff och frågade på nytt. Men lika "sakligt" uttryckte han sitt erbjudande igen.
Alla har vi hört om att sånt kan hända och visst. Det gör det också för ens vänner - nästa gång är det kanske ens egen tur. Och med den här kvinnobilden ska man alltså leva? Att ständigt bli reducerat till ett kön, ett objekt.
Muntra upp dig med F-pistes tips på kuliga spel rubriken "kivaa".
Alla har vi hört om att sånt kan hända och visst. Det gör det också för ens vänner - nästa gång är det kanske ens egen tur. Och med den här kvinnobilden ska man alltså leva? Att ständigt bli reducerat till ett kön, ett objekt.
Muntra upp dig med F-pistes tips på kuliga spel rubriken "kivaa".
fredag, mars 24, 2006
Jämställdhetsplan
Sedan 1995 har det varit lag på att alla företag med fler än 30 anställda, men även myndigheter, ska jobba med målinriktade åtgärder för att främja jämställdheten .Sedan 1.6.2005 kan det bli böter om man inte har en jämställdhetsplan. I Finland finns det få jämställdhetsplaner, men den nya lagen borde väl råda bot på det.
Föregångaren Esbo stad som haft en jämställdhetsplan i många år har nu utvecklat den till en mångfaldsplan och kan sägas vara en av de mest genomarbetade, där jämställdhet är integrerad utan att bli marginaliserad. Helsingfors stad har också haft en jämställdhetsplan länge, men ett repotage i Hbl 4.4.2006 visade hur snedvriden könfördelningen ändå är på stadens chefsposter:"Av 29 chefer på Helsingfors stads ämbetverk, affärsverk och kommunala bolag är endast sex kvinnor. Fyra av dem verkar inom kultursektorn". Hbl listade bara cheferna för de största verken och bolagen. Då vi diskuterade artikeln häromdagen sa en kompis att det som man från Hbl:s sida borde ha tagit med är antalet anställda under varje chef. Då skulle könsskillnaderna förstärkts ytterligare. Så trots att kvinnorna är i majoritet både i stadsfullmäktige och vad gäller antalet anställda inom staden (tre av fyra är kvinnor) så ser det ut som det gör. Politisk rekryteringsprocess i manliga nätverk är en förklaring i artikeln.
Är det samma sak på din arbetsplats?
Länken Förverkligande av jämställdhet i företag kan du skicka till din chef. Tappa inte tilltron på en mer jämställd arbetsplats, vägen till ditt VD-skap behöver tryggas. Nu.
Föregångaren Esbo stad som haft en jämställdhetsplan i många år har nu utvecklat den till en mångfaldsplan och kan sägas vara en av de mest genomarbetade, där jämställdhet är integrerad utan att bli marginaliserad. Helsingfors stad har också haft en jämställdhetsplan länge, men ett repotage i Hbl 4.4.2006 visade hur snedvriden könfördelningen ändå är på stadens chefsposter:"Av 29 chefer på Helsingfors stads ämbetverk, affärsverk och kommunala bolag är endast sex kvinnor. Fyra av dem verkar inom kultursektorn". Hbl listade bara cheferna för de största verken och bolagen. Då vi diskuterade artikeln häromdagen sa en kompis att det som man från Hbl:s sida borde ha tagit med är antalet anställda under varje chef. Då skulle könsskillnaderna förstärkts ytterligare. Så trots att kvinnorna är i majoritet både i stadsfullmäktige och vad gäller antalet anställda inom staden (tre av fyra är kvinnor) så ser det ut som det gör. Politisk rekryteringsprocess i manliga nätverk är en förklaring i artikeln.
Är det samma sak på din arbetsplats?
Länken Förverkligande av jämställdhet i företag kan du skicka till din chef. Tappa inte tilltron på en mer jämställd arbetsplats, vägen till ditt VD-skap behöver tryggas. Nu.
torsdag, mars 23, 2006
Dom mot könskriget
I går kom domen mot Dokument inifrån:Könskriget av granskningsnämnden, som anser att temat skildrats för ensidigt. Programmet skildar egentligen en konklikt mellan kvinnor och olika tolkningar av mäns våld mot kvinnor, men titeln på programmet snarare fokuserar på tre kvinnors uttalanden om män. Två av dessa ifrågasätts, Eva Lundgren och hennes forskning (som efter granskning vid Uppsala Universitet frikänns) och Ireen von Wachenfeldt som citerar ur Valerie Solanas bok (men utan att de framkommer i programmet) och som senare tvingas avgå från sin post pga den tumult som utbryter.
Könskriget visades också i finsk tv under rubriken Miesvihaajat, men då hade de två delarna på en timme vardera skurits ner till 30min och visades med en finsk berättarröst, utan något ifrågasättande av sanningen i den extremism som framgår i programmet. Jag ifrågasätter starkt nyhetsvärdet för den finska publiken och tolkar det enbart som ett sätt att skapa en opinion mot feminism.
Så trots att man nu kan visa på att mycket att det som kom fram i programmet var bullshit så är skadan ändå skedd.
Idagens tidning läser jag:
*Tio års fängelse för hustrudråp i Orrimattila - paret höll på att skilja sig eftersom hustrun tröttnat på den våldsamma och svartsjuke mannen.
*Granne erkänner dråp på en 47-årig kvinna som hittades i sin lägenhet två dagar efter att han tagit livet av henne. Han uppger att han först slog kvinnan med knytnäve i ansikte, därefter strypt henne med en telefonsladd och sedan knivhuggit henne 17 gånger. Motivet var att hon hotat att skada hans älskade kattor.
Är män djur? Varför görs inga program om dessa mäns hat mot kvinnor? Eller hur kan man annars döda en kvinna man känner på dessa sätt?
För oss kvinnor. Medicinering: Mera systerskap sinsemellan!
Könskriget visades också i finsk tv under rubriken Miesvihaajat, men då hade de två delarna på en timme vardera skurits ner till 30min och visades med en finsk berättarröst, utan något ifrågasättande av sanningen i den extremism som framgår i programmet. Jag ifrågasätter starkt nyhetsvärdet för den finska publiken och tolkar det enbart som ett sätt att skapa en opinion mot feminism.
Så trots att man nu kan visa på att mycket att det som kom fram i programmet var bullshit så är skadan ändå skedd.
Idagens tidning läser jag:
*Tio års fängelse för hustrudråp i Orrimattila - paret höll på att skilja sig eftersom hustrun tröttnat på den våldsamma och svartsjuke mannen.
*Granne erkänner dråp på en 47-årig kvinna som hittades i sin lägenhet två dagar efter att han tagit livet av henne. Han uppger att han först slog kvinnan med knytnäve i ansikte, därefter strypt henne med en telefonsladd och sedan knivhuggit henne 17 gånger. Motivet var att hon hotat att skada hans älskade kattor.
Är män djur? Varför görs inga program om dessa mäns hat mot kvinnor? Eller hur kan man annars döda en kvinna man känner på dessa sätt?
För oss kvinnor. Medicinering: Mera systerskap sinsemellan!
Jämställdhetsplan
Sedan 1995 har det varit lag på att alla företag med fler än 30 anställda, men även myndigheter, ska jobba med målinriktade åtgärder för att främja jämställdheten .Sedan 1.6.2005 kan det bli böter om man inte har en jämställdhetsplan. I Finland finns det få jämställdhetsplaner, men den nya lagen borde väl råda bot på det.
Föregångaren Esbo stad som haft en jämställdhetsplan i många år har nu utvecklat den till en mångfaldsplan och kan sägas vara en av de mest genomarbetade, där jämställdhet är integrerad utan att bli marginaliserad. Helsingfors stad har också haft en jämställdhetsplan länge, men ett repotage i Hbl 4.4.2006 visade hur snedvriden könfördelningen ändå är på stadens chefsposter:"Av 29 chefer på Helsingfors stads ämbetverk, affärsverk och kommunala bolag är endast sex kvinnor. Fyra av dem verkar inom kultursektorn". Hbl listade bara cheferna för de största verken och bolagen. Då vi diskuterade artikeln häromdagen sa en kompis att det som man från Hbl:s sida borde ha tagit med är antalet anställda under varje chef. Då skulle könsskillnaderna förstärkts ytterligare. Så trots att kvinnorna är i majoritet både i stadsfullmäktige och vad gäller antalet anställda inom staden (tre av fyra är kvinnor) så ser det ut som det gör. Politisk rekryteringsprocess i manliga nätverk är en förklaring i artikeln.
Är det samma sak på din arbetsplats?
Länken Förverkligande av jämställdhet i företag kan du skicka till din chef. Tappa inte tilltron på en mer jämställd arbetsplats, vägen till ditt VD-skap behöver tryggas. Nu.
Föregångaren Esbo stad som haft en jämställdhetsplan i många år har nu utvecklat den till en mångfaldsplan och kan sägas vara en av de mest genomarbetade, där jämställdhet är integrerad utan att bli marginaliserad. Helsingfors stad har också haft en jämställdhetsplan länge, men ett repotage i Hbl 4.4.2006 visade hur snedvriden könfördelningen ändå är på stadens chefsposter:"Av 29 chefer på Helsingfors stads ämbetverk, affärsverk och kommunala bolag är endast sex kvinnor. Fyra av dem verkar inom kultursektorn". Hbl listade bara cheferna för de största verken och bolagen. Då vi diskuterade artikeln häromdagen sa en kompis att det som man från Hbl:s sida borde ha tagit med är antalet anställda under varje chef. Då skulle könsskillnaderna förstärkts ytterligare. Så trots att kvinnorna är i majoritet både i stadsfullmäktige och vad gäller antalet anställda inom staden (tre av fyra är kvinnor) så ser det ut som det gör. Politisk rekryteringsprocess i manliga nätverk är en förklaring i artikeln.
Är det samma sak på din arbetsplats?
Länken Förverkligande av jämställdhet i företag kan du skicka till din chef. Tappa inte tilltron på en mer jämställd arbetsplats, vägen till ditt VD-skap behöver tryggas. Nu.
onsdag, mars 22, 2006
tisdag, mars 21, 2006
Mötet med direktören
Ikväll diskuterade vi kvinnor och karriär med den Fortums kommunikationschef Carola Teir-Lehtinen och även hon har hon känt av glastaket under sin karriär. Hon berättar om hur hon fick höra att hon var för ung som 42(!)åring för en plats högre upp i hierarkin (men hon visste att hon egentligen var för mycket kvinna).
Exemplet påminner om Henrik Lax kommentar om kampen med Eva Biaudet i presidentkandidatsvalet inom Sfp där han benämnde henne som "ett piggt inslag" och totalt neglegerade hennes politiska erfarenhet som är mer gedigen än hans. En av Eva Biaudets förklaringar till att hon inte ställer upp till Sfp:s ordförandeval är att hon inte vill vara ett just sådant inslag i debatten. Rätt så!
Teir-Lehtinen berättar vidare att hon var mycket mera optimistisk för 20 år vad gäller kvinnor på höga positioner, idag vet och ser hon att kvinnorna bara kommer till en mellanchef position. Denna insikt gör att hon faktiskt ställer sig positiv till kvotering, eller i alla fall någon sorts rekomendation som skulle tvinga storföretag att fundera över sitt inkvoternade av män. Hennes dröm om ett kvinnligt svenskt nätverk i Finland håller på att förverkligas, för visst behöver kvinnor ett stöd på samma sätt som män haft det av andra män i alla tider.
Eftersom vi inte är välkomna på svenska (herr)klubbens träffar tycker jag det är på tiden att det fixas en egen klubb för oss kvinnor. Superbra initiativ!
Exemplet påminner om Henrik Lax kommentar om kampen med Eva Biaudet i presidentkandidatsvalet inom Sfp där han benämnde henne som "ett piggt inslag" och totalt neglegerade hennes politiska erfarenhet som är mer gedigen än hans. En av Eva Biaudets förklaringar till att hon inte ställer upp till Sfp:s ordförandeval är att hon inte vill vara ett just sådant inslag i debatten. Rätt så!
Teir-Lehtinen berättar vidare att hon var mycket mera optimistisk för 20 år vad gäller kvinnor på höga positioner, idag vet och ser hon att kvinnorna bara kommer till en mellanchef position. Denna insikt gör att hon faktiskt ställer sig positiv till kvotering, eller i alla fall någon sorts rekomendation som skulle tvinga storföretag att fundera över sitt inkvoternade av män. Hennes dröm om ett kvinnligt svenskt nätverk i Finland håller på att förverkligas, för visst behöver kvinnor ett stöd på samma sätt som män haft det av andra män i alla tider.
Eftersom vi inte är välkomna på svenska (herr)klubbens träffar tycker jag det är på tiden att det fixas en egen klubb för oss kvinnor. Superbra initiativ!
måndag, mars 20, 2006
Hur bli VD?
Enligt norska Elin Kvande& Bente Rasmussen (1994) "Men in Male-Dominated Organizations and Their Encounterns With Women Entruders" hittas fyra olika maskulinitets typer:
Kavaljern: En gammal artig paternalist som har svårt att se kvinnor som professionella då det kommer till tekniska utmaningar eller ledarskap. Kvinnan blir för kavaljern icke-existerande eller dottern i en far-dotter relation.
Tävlaren: Han har börjat sin karriärsklättring och är för formell jämställdhet, men anser samtidigt att inte alla positioner är passande för kvinnor, speciellt inte för de kvinnor som kan/ är ett hot mot deras egen karriär.
Den vänliga följeslagaren: Han tävlar ännu inte med kvinnor, och är mycket medveten om att kvinnors chanser att bli befodrade inte är i närheten av motsvarande mäns chanser. Men han känner sig på något sätt hotad av kvoteringsidén.
Kometen: En minoritet som gjort karriär och är fylld av insikter om kommande karrärsförslag. Han tror att allt beror av individen, känner sig stark i sin egen prosessionalitet och person och är därför positivt inställd till kvinnor och kvinnors avancemang i organisationen.
Och vad gäller kvinnornas sexism vill jag citera Madeleine Albright (USA:s första kvinnliga utrikesminister) "There´s a special place in hell for women who don´t help each other". Beställ och läs boken med samma namn ( men på svenska) som är skriven av Liza Marklund och Lotta Snickare som bla. delar med sig av sina erfarenheter av ett ojämställd samhälle. Mer avslöjanden tack! Även här i Finland.
Kavaljern: En gammal artig paternalist som har svårt att se kvinnor som professionella då det kommer till tekniska utmaningar eller ledarskap. Kvinnan blir för kavaljern icke-existerande eller dottern i en far-dotter relation.
Tävlaren: Han har börjat sin karriärsklättring och är för formell jämställdhet, men anser samtidigt att inte alla positioner är passande för kvinnor, speciellt inte för de kvinnor som kan/ är ett hot mot deras egen karriär.
Den vänliga följeslagaren: Han tävlar ännu inte med kvinnor, och är mycket medveten om att kvinnors chanser att bli befodrade inte är i närheten av motsvarande mäns chanser. Men han känner sig på något sätt hotad av kvoteringsidén.
Kometen: En minoritet som gjort karriär och är fylld av insikter om kommande karrärsförslag. Han tror att allt beror av individen, känner sig stark i sin egen prosessionalitet och person och är därför positivt inställd till kvinnor och kvinnors avancemang i organisationen.
Och vad gäller kvinnornas sexism vill jag citera Madeleine Albright (USA:s första kvinnliga utrikesminister) "There´s a special place in hell for women who don´t help each other". Beställ och läs boken med samma namn ( men på svenska) som är skriven av Liza Marklund och Lotta Snickare som bla. delar med sig av sina erfarenheter av ett ojämställd samhälle. Mer avslöjanden tack! Även här i Finland.
söndag, mars 19, 2006
Minna Canthdagen och jämställdhetsdagen
Idag är det författaren Minna Canths födelsedag och hon är det första kvinnan som man firar genom officell flaggdag (vilket införs först från och med nästa år, men har rekomenderats från inrikesministeriet sedan förra året). Den nationella kvinnoforsknings- och jämställdhets portalen där man kan söka information om forskning på detta område, har också uppkallats efter henne.
Den 19mars är också dagen då man firar(!) jämställdheten. Detta firande hittas varken i Hbl eller Hesari idag, beror det på att det är inget att fira, att det inte är viktigt att uppmärksamma mer än i notisform eller att man sparar på krafterna tills nästa år? Canth får alltså inte en egen dag, utan samsas med jämställdhetsdagen. Men det ska ju ses som något positivt, för jämställdhet är ju något som vi alla tycker är bra. Eller?
Blir Canth, med flaggdagen ett personifierat bevis på att vi visst uppmärksammar och respekterar kvinnor som gjort en värdefull insats i detta land, på samma sätt som president Halonen, är ett s.k. bevis på att vi är jämställda och kvinnor kan nå högst(?).
Men hallå, inte ska vi vara så där cyniska och klanka ner på "bra" initiativ, utan tacksamma att man uppmärksammar henne och jämställdheten. Tack tack!
Den 19mars är också dagen då man firar(!) jämställdheten. Detta firande hittas varken i Hbl eller Hesari idag, beror det på att det är inget att fira, att det inte är viktigt att uppmärksamma mer än i notisform eller att man sparar på krafterna tills nästa år? Canth får alltså inte en egen dag, utan samsas med jämställdhetsdagen. Men det ska ju ses som något positivt, för jämställdhet är ju något som vi alla tycker är bra. Eller?
Blir Canth, med flaggdagen ett personifierat bevis på att vi visst uppmärksammar och respekterar kvinnor som gjort en värdefull insats i detta land, på samma sätt som president Halonen, är ett s.k. bevis på att vi är jämställda och kvinnor kan nå högst(?).
Men hallå, inte ska vi vara så där cyniska och klanka ner på "bra" initiativ, utan tacksamma att man uppmärksammar henne och jämställdheten. Tack tack!
lördag, mars 18, 2006
"Anställ en kvinna - mer vd för pengarna! -Jag jobbar för 80% av lönen" *
Idag läser jag i tidningen att föräldrarpenningen höjs för mammor från nuvarande 70% till 90% av lönen i 56vardagar och för pappor till 80% av lönen. Och det lär väl bli plus minus noll för kvinnorna i reda pengar då lönegapet ökat (vi ligger sämre till i Europa än medelvärdet). Därför rekomenderar jag varmt "Nainen Palaa" för alla som är nyfikna på feminism, där kan man tolka in en "uppmaning" att göra samma löneprotest som de isländska kvinnorna gjorde i höstas.
Då Jane Fonda i Helsingfors igår, diskuterade under rubriken"It is up to women to change the world"drog hon också paralleller till arbete genom att hänvisa till Susan Faludis bok "Backlash". Där framgår det att då frågan på vad män och kvinnor associeras till ställs i runt om i världen, blir det övertydligt att den universiella manligheten består i grunden av att "dra hem brödfödan". Och hon menade att då arbetslösheten slår mot männen, slår männen i sin tur kvinnorna. Och att utlokaliseringen av arbetskraft utomlands är förödande för kvinnor i väst.
Jag igen, i ljuset av min inledning, ser hur kvinnors lika lön absolut är ett konkret hot mot denna grundsten i manlighet. Kampen för lika lön är inte bara en kamp för kvinnors lika rättighet, det blir också kamp mot den traditionella manligheten. Hur skulle det vara om något skulle hända på det planen? Att vara kvinna har förändrats enormt på 100år, från att vara omyndig till att bli de bäst utbildade i landet. Vad har männen pysslat med? Hur har de omdefinierat sin roll i detta samhälle, inte som samarbetspartners som står där med öppnar armar och hälsar kvinnorna välkomna. Nej då, könsdiskriminering, sexuella trakasserier och lägre lön var mottagandet. Därför ska bli intressant att hur det statliga lika-lönprojektet utvecklar sig.
I Susan Faludis följande bok "Ställd -föräderiet mot mannen", en bok hon skrev för att få svar på två frågor: Vad har männen emot feminismen? Och om det nu är så synd om männen, varför startar de inte en egen mansrörelse? Boken är en lång odysse av berättelser om olika mäns liv, där hon under längre tider följer med olika typer av amerikanska män (vietnamveteranen, vapenindustriarbetaren, fotbolls-fänet, den arbetslösa, den unga hip hoparen, den välkända hollywoodstjänrna osv.) Och trots att hon aldrig tog upp temat, så initierade dessa män åter och åter igen, diskussionen om deras relation till sin pappa. Och i motsats till den debatt som också blossar upp i Finland, där man pratar om kvinnor och män som förebilder och poängterar vikten av en manlig och kvinlig rollmodell, visar denna bok att mannen per se inte kan ge den vägkost alla dessa män ville ha, trots att han ofta fanns närvarande. Vägkost om vad det är att vara man, vad manlighet ska innehålla och vad som är bra med att vara man. Och kan män idag erbjuda alternativ till manlighet?
Slutresultatet blir så paradoxalt, i en värld där kvinnan ska hela tiden defineras utgående från mannen som norm, innebär det att fokus på vad män är och inte är blir det som kvinnor inte är och är. Och diskussionen om vad manlighet och män är, blir aldrig annat än en ytlig diskussion och diskussionen om vad män vill att män ska vara är existerar inte i debatten här i Finland.
Därför är Valerie Solanas Scum manifestet spännande. Där finns mannen i fokus, hela tiden och jag kan förstå att det kan kännas naket och hotfullt för mannen som inte är van vid denna grundliga uppgörelse med manlighet. Man kan välja att kalla henne för manshatare eller så kan man själv berättar man vad en man faktiskt är. Valet är hans.
Fonda gav mig också en bra metafor till manlighet. Hon kallade det för manlighetsklubben. På samma sätt som i andra privata exklusiva och eftertraktade klubbar kan du förlora ditt medlemskap om du inte lever upp till klubbens image. För att fortsättningsvis få vara med i manlighetsklubben måste man konsekvent bekräfta att man är en värdig man, manligheten blir därför ett enormt bekräftande och bevisande av manlighet. Och det vanligaste sättet att försöka få någon man utesluten, är att tillskriva denna man icke-manliga egenskaper.
Självklart finns det män som grundat sin egen klubb, ex. profemnistmiehet eller nätverk med egen ideologi eller män som tar avstånd ifrån vissa delar av sk. manlighet. Dessa män vägrar gå med i detta stressande bekräftelse ekorrhjul, men de är än så länge i minoritet.
Fonda menade att "partriarkatet slår mot kvinnors röster och männens hjärtan" och jag ser det så tydligt runt omkring mig. Pjäsen "Nainen palaa" borde översättas till svenska och distribueras ut i skolorna, för att poängtera att lika lön ska vara en självklar rättighet men att resten av paketet vill vi också ha.
Tills det att lika lön uppnatås kan jag komprimissa och jobba som VD till lägre lön, men andra tjänster accepterar jag inte.
*Snodde detta superba citat från "ductile" på x3m community
Då Jane Fonda i Helsingfors igår, diskuterade under rubriken"It is up to women to change the world"drog hon också paralleller till arbete genom att hänvisa till Susan Faludis bok "Backlash". Där framgår det att då frågan på vad män och kvinnor associeras till ställs i runt om i världen, blir det övertydligt att den universiella manligheten består i grunden av att "dra hem brödfödan". Och hon menade att då arbetslösheten slår mot männen, slår männen i sin tur kvinnorna. Och att utlokaliseringen av arbetskraft utomlands är förödande för kvinnor i väst.
Jag igen, i ljuset av min inledning, ser hur kvinnors lika lön absolut är ett konkret hot mot denna grundsten i manlighet. Kampen för lika lön är inte bara en kamp för kvinnors lika rättighet, det blir också kamp mot den traditionella manligheten. Hur skulle det vara om något skulle hända på det planen? Att vara kvinna har förändrats enormt på 100år, från att vara omyndig till att bli de bäst utbildade i landet. Vad har männen pysslat med? Hur har de omdefinierat sin roll i detta samhälle, inte som samarbetspartners som står där med öppnar armar och hälsar kvinnorna välkomna. Nej då, könsdiskriminering, sexuella trakasserier och lägre lön var mottagandet. Därför ska bli intressant att hur det statliga lika-lönprojektet utvecklar sig.
I Susan Faludis följande bok "Ställd -föräderiet mot mannen", en bok hon skrev för att få svar på två frågor: Vad har männen emot feminismen? Och om det nu är så synd om männen, varför startar de inte en egen mansrörelse? Boken är en lång odysse av berättelser om olika mäns liv, där hon under längre tider följer med olika typer av amerikanska män (vietnamveteranen, vapenindustriarbetaren, fotbolls-fänet, den arbetslösa, den unga hip hoparen, den välkända hollywoodstjänrna osv.) Och trots att hon aldrig tog upp temat, så initierade dessa män åter och åter igen, diskussionen om deras relation till sin pappa. Och i motsats till den debatt som också blossar upp i Finland, där man pratar om kvinnor och män som förebilder och poängterar vikten av en manlig och kvinlig rollmodell, visar denna bok att mannen per se inte kan ge den vägkost alla dessa män ville ha, trots att han ofta fanns närvarande. Vägkost om vad det är att vara man, vad manlighet ska innehålla och vad som är bra med att vara man. Och kan män idag erbjuda alternativ till manlighet?
Slutresultatet blir så paradoxalt, i en värld där kvinnan ska hela tiden defineras utgående från mannen som norm, innebär det att fokus på vad män är och inte är blir det som kvinnor inte är och är. Och diskussionen om vad manlighet och män är, blir aldrig annat än en ytlig diskussion och diskussionen om vad män vill att män ska vara är existerar inte i debatten här i Finland.
Därför är Valerie Solanas Scum manifestet spännande. Där finns mannen i fokus, hela tiden och jag kan förstå att det kan kännas naket och hotfullt för mannen som inte är van vid denna grundliga uppgörelse med manlighet. Man kan välja att kalla henne för manshatare eller så kan man själv berättar man vad en man faktiskt är. Valet är hans.
Fonda gav mig också en bra metafor till manlighet. Hon kallade det för manlighetsklubben. På samma sätt som i andra privata exklusiva och eftertraktade klubbar kan du förlora ditt medlemskap om du inte lever upp till klubbens image. För att fortsättningsvis få vara med i manlighetsklubben måste man konsekvent bekräfta att man är en värdig man, manligheten blir därför ett enormt bekräftande och bevisande av manlighet. Och det vanligaste sättet att försöka få någon man utesluten, är att tillskriva denna man icke-manliga egenskaper.
Självklart finns det män som grundat sin egen klubb, ex. profemnistmiehet eller nätverk med egen ideologi eller män som tar avstånd ifrån vissa delar av sk. manlighet. Dessa män vägrar gå med i detta stressande bekräftelse ekorrhjul, men de är än så länge i minoritet.
Fonda menade att "partriarkatet slår mot kvinnors röster och männens hjärtan" och jag ser det så tydligt runt omkring mig. Pjäsen "Nainen palaa" borde översättas till svenska och distribueras ut i skolorna, för att poängtera att lika lön ska vara en självklar rättighet men att resten av paketet vill vi också ha.
Tills det att lika lön uppnatås kan jag komprimissa och jobba som VD till lägre lön, men andra tjänster accepterar jag inte.
*Snodde detta superba citat från "ductile" på x3m community
Anarkafeminism
Inom anarkafeminismen fokuserar man på erfarenheten av kön. Könsförtrycket finns således utan språket och alla förtryck hänger ihop (klasskampen har en central roll inom anarkismen eftersom målet är att krossa staten, kapitalet och den ekonomiska verksamheten). Anarkafeminismen arbetar med att synliggöra könsförtrycket ex. visa på hur heterosexualiteten påtvingats individen och menar att queerfeminismen däremot osynliggör kön och det förtryck som hittas där. Men det finns även möjligheter till samförstånd mellan queerfeminism och anarkafeminism.
Den anarkafeministiska metoden är kollektivt mobiliserande för att frigöra individen och skapa jämlikhet. Man jobbar anti-auktoritärt, anti-hierarkiskt och ofta med utomparlamentariska metoder och direkt aktion. Boken "Anarkafeminism" redigerat av Pia Laskar är din guide till anarkafeminismen, du kan också ta en genväg via idehistorian.
Läs om finsk anarkafeminismen i #39 1/2005 i Kapis.
Den anarkafeministiska metoden är kollektivt mobiliserande för att frigöra individen och skapa jämlikhet. Man jobbar anti-auktoritärt, anti-hierarkiskt och ofta med utomparlamentariska metoder och direkt aktion. Boken "Anarkafeminism" redigerat av Pia Laskar är din guide till anarkafeminismen, du kan också ta en genväg via idehistorian.
Läs om finsk anarkafeminismen i #39 1/2005 i Kapis.
fredag, mars 17, 2006
Radikalfeminism
Radikalfeminismen utgår från teorin om patriarkatet och menar att förtrycket av kvinnan är det mest utbredda och grundläggande förtycket. Förtrycket tar sig uttryck i mäns våld mot kvinnor, prostitution och pornografi och är ett annorlunda förtryck än klass, etnicitet osv, där essentialism inspirerade Mary Daly men även Andrea Dworkin, Cathrine MacKinnon, Monique Witting kanske är radikalfeminismens mest kända teoretiker.
Radikalfeminismen uppstod då kvinnor organiserade sig på 1960-talet i medvetande höjande (consciousness raising) grupper där man utgick ifrån och fokuserade på kvinnors erfarenhet att leva som kvinnor. Det sägs att det var här som uttrycket "det personliga är politiskt" myntades. Genom ett kollektivt medvetandegörande kan kvinnor tillsammans (separatistiskt organiserat) ,menar man inom radikalfeminismen, skapa nya sätt att vara och frigöra sig från könsförtrycket. Systerskap med omvärdering och synliggörandet av det positiva med att vara kvinna är också centralt.
Kritiken mot radikalfeminismen är deras tolkning av makt som enbart fokuserar på och utgår från den vita medelklass kvinnan.
Feministisk radikalterapi (nätverk) och feministiskt självförsvar utgår från en radikalfeministisk och kvinnoseparatistisk idé.
Radikalfeminismen uppstod då kvinnor organiserade sig på 1960-talet i medvetande höjande (consciousness raising) grupper där man utgick ifrån och fokuserade på kvinnors erfarenhet att leva som kvinnor. Det sägs att det var här som uttrycket "det personliga är politiskt" myntades. Genom ett kollektivt medvetandegörande kan kvinnor tillsammans (separatistiskt organiserat) ,menar man inom radikalfeminismen, skapa nya sätt att vara och frigöra sig från könsförtrycket. Systerskap med omvärdering och synliggörandet av det positiva med att vara kvinna är också centralt.
Kritiken mot radikalfeminismen är deras tolkning av makt som enbart fokuserar på och utgår från den vita medelklass kvinnan.
Feministisk radikalterapi (nätverk) och feministiskt självförsvar utgår från en radikalfeministisk och kvinnoseparatistisk idé.
torsdag, mars 16, 2006
Queerfeminism (queer och kön)
Queer ("konstig", "knäpp", "avvikande") begreppet myntades i USA och det finns (som ett led i queer) ingen exakt definition men innehåller diskussioner kring "könsidentitet" . En köns/sexuellidentitet utan de traditionella gränsdragningar som går vid biologiskt kön, utansnarare som ett ifrågasättande av just biologiskt kön. Den svenska genusprofessorn Tiina Rosenberg har introducerat begreppet queerfeminism i Sverige, och Norden, genom sin bok "Queerfeministisk agenda". Queerfeminism är nämligen ett relativt okänt begrepp i USA. Queerfeminism innehåller, i motsats till enbart queer, ett maktperspektiv vilket ex. utesluter accepterandet av könsidentiteter som pedofiler.
Queer utgår ifrån att kön skapas genom scensättning, genom språket. Det handlar om treenigheten; kön, socialt kön (genus) och sexualitet som samtidigt som de skapar också hela tiden rekonstruerar varandra och där queer vill komma förbi denna definiering. Omdefineringen är därför central inom queer och där målet är att skapa en könlös identitet där individen får utrymme att vara utan begränsande fackuppdelningar. Detta omdefinierande är kanske mest kända som ex. genom dragking/queens och men handlar oftast om människors identitetsökande och gränsöverskridningar i vardagen. Ett annat sätt av omdefiniering är skapandet av egen pornografi och queer rörelsen är också den som brukar förespråka facklig organisering av prostituerade, vilket jag inte skulle ha stött på här i Finland.
Queer rörelsen ifrågasätter hbt rörelsens dikotoma bild av kön som två där intersexuella (biologiskt delvis man och kvinna) och intergender personer (ett biologiskt kön men könsidentiteten flytande/varierande). Queerfeminismen ser det därför som problematiskt att använda begreppet kvinna som som en utgångspunkt ex. genom kvinnoseparatism (likt radikalfeminister, men även anarkafeminister) . Queer blir därför snarare ett begrepp för "familj" än för enskilda klart definerade kön.
Queerfeminismen ser likt anarkafeminismen att alla förtryck hänger ihop och använder sig av direkt aktion (rekonstruering) för att frigöra individen.
Du kan testa ditt kön på Setas hemsida, läsa in dig på akademiskt queer material ansluta dig till queerfoskarnätverket i Finland eller besöka Kristina institutets queer-dialog träffar under våren.
To be continued...
Queer utgår ifrån att kön skapas genom scensättning, genom språket. Det handlar om treenigheten; kön, socialt kön (genus) och sexualitet som samtidigt som de skapar också hela tiden rekonstruerar varandra och där queer vill komma förbi denna definiering. Omdefineringen är därför central inom queer och där målet är att skapa en könlös identitet där individen får utrymme att vara utan begränsande fackuppdelningar. Detta omdefinierande är kanske mest kända som ex. genom dragking/queens och men handlar oftast om människors identitetsökande och gränsöverskridningar i vardagen. Ett annat sätt av omdefiniering är skapandet av egen pornografi och queer rörelsen är också den som brukar förespråka facklig organisering av prostituerade, vilket jag inte skulle ha stött på här i Finland.
Queer rörelsen ifrågasätter hbt rörelsens dikotoma bild av kön som två där intersexuella (biologiskt delvis man och kvinna) och intergender personer (ett biologiskt kön men könsidentiteten flytande/varierande). Queerfeminismen ser det därför som problematiskt att använda begreppet kvinna som som en utgångspunkt ex. genom kvinnoseparatism (likt radikalfeminister, men även anarkafeminister) . Queer blir därför snarare ett begrepp för "familj" än för enskilda klart definerade kön.
Queerfeminismen ser likt anarkafeminismen att alla förtryck hänger ihop och använder sig av direkt aktion (rekonstruering) för att frigöra individen.
Du kan testa ditt kön på Setas hemsida, läsa in dig på akademiskt queer material ansluta dig till queerfoskarnätverket i Finland eller besöka Kristina institutets queer-dialog träffar under våren.
To be continued...
onsdag, mars 15, 2006
Heteronormativitet
I helgen var jag på feministfestivalen i Stockholm och deltog bland annat i ett spännade seminarium "Queerfeminism eller anarkafeminism". Diskussionen leddes av radikal queerfeministen Frida Darj och queer anarkafeministen Johanna Summanen, vilket gjorde att även radikalfeminismen ramlade in på ett hörn. Jag tänkte göra mig ett försök att enkelt och kortfattat reda ut begreppen med hjälp av deras diskussioner, mina egna kunskaper och grejer jag surfat fram. En liten serie så att säga.
Darj inledde med att visa på hur kön och sexualitet hänger ihop och hur dessa feminismer riktar kritik mot heteronormativiteten (heterosexualitet ses som norm). Heteronormativiteten kan sägas innehålla tre begrepp:
Heterosexualitet, är inte något man väljer utan det är Sexualiteten i samhället och allting jämförs och värderas mot den.
Könet, som ifrågasätts som begrepp, då det skapas och utgår ifrån att det finns två kroppar som har ett genus (könsrelaterat beteende) vilket bestämmer vilken kropp begäret riktar sig mot. Dvs. om kroppen är kvinna och genus är man (manhaftig kvinna) så är begäret en annan kvinnas kropp och tvärtom (om kroppen är en man och genus en kvinna är det en bög som begär en annan man). Denna dikotomi (uppdelning i två) i tänkande kring kön är det som ifrågasätts.
Det tredje begreppet som heternormativiteten innehåller är tanken om tvåsamhet (monogamt begär). Då tvåsamhet är norm förväntas den som är ensam strävar efter tvåsamheten och de som är fler än två förväntas bestämma sig och anpassa sig till tvåsamheten. Kritiken mot tvåsamheten riktar sig mot samhället som sådant där byggstenarna vilar på tanken om två.
Kritiken av heteronormativiteten finns i dessa tre feministiska utgångspunkter, men deras syn på kön och hur vi ska förhålla oss till kön skiljer sig ändå åt. To be continued.
Darj inledde med att visa på hur kön och sexualitet hänger ihop och hur dessa feminismer riktar kritik mot heteronormativiteten (heterosexualitet ses som norm). Heteronormativiteten kan sägas innehålla tre begrepp:
Heterosexualitet, är inte något man väljer utan det är Sexualiteten i samhället och allting jämförs och värderas mot den.
Könet, som ifrågasätts som begrepp, då det skapas och utgår ifrån att det finns två kroppar som har ett genus (könsrelaterat beteende) vilket bestämmer vilken kropp begäret riktar sig mot. Dvs. om kroppen är kvinna och genus är man (manhaftig kvinna) så är begäret en annan kvinnas kropp och tvärtom (om kroppen är en man och genus en kvinna är det en bög som begär en annan man). Denna dikotomi (uppdelning i två) i tänkande kring kön är det som ifrågasätts.
Det tredje begreppet som heternormativiteten innehåller är tanken om tvåsamhet (monogamt begär). Då tvåsamhet är norm förväntas den som är ensam strävar efter tvåsamheten och de som är fler än två förväntas bestämma sig och anpassa sig till tvåsamheten. Kritiken mot tvåsamheten riktar sig mot samhället som sådant där byggstenarna vilar på tanken om två.
Kritiken av heteronormativiteten finns i dessa tre feministiska utgångspunkter, men deras syn på kön och hur vi ska förhålla oss till kön skiljer sig ändå åt. To be continued.
Valerie Solanas
För några år sedan då berättade en kompis att han hört ett program om Valerie Solanas som hade skrivit en helt sjuk manshatarbok. Jag visste inte vad jag skulle svara, då hade ju hört om boken - men hade förstått att man kan läsa den på olika sätt och att den av flera feminister uppfattas som ett viktigt feministiskt verk.
I förrgår läste jag färdigt den svenska versionen av Valerie Solanas "SCUM manifestet", 40 år efter att Solanas skrev den. En bok jag alltså länge velat läsa men som jag inte tidigare kommit över. Inspirerad på nytt blev jag då jag förra veckan då hörde Sara Stridsberg, som översatt SCUM manifestet till svenska och skrivit förordet, läsa ur sin nya bok Drömfakulteten som handlar om just Solanas. Stridsberg berättade att hon skrivit boken om Solanas för att hon måste, att Solanas inte lämnat henne i fred sedan hon läst SCUM manifestet.
Och då jag läser SCUM manifestet kan jag förstå Stridsberg, det är en fascinerande bok. Hon svänger på allt som en extremt våldsam version av Gerd Brantenbergs Egalias döttrar, kastar skiten tillbaka, alla de teorier och legitimerat förtryck som riktats mot kvinnan, hon "fuckar-upp systemet" och man blir inte oberörd av boken.
Jag diskuterar boken med en feministpolare som menar att då hon läste den inte alls varit imponerad, vilket leder oss in på läsningen av boken. Vi kommer fram till att utan användandet av feministisk teori som bas blir boken en sjukmänniskas tankar, med en feministisk teori i bakgrunden ser du det fenomenala med texten, du förstår det absurda i den värld vi lever i. Men i motsatts till Egalias döttrar där du gör det med ett fniss, så fastnar fnisset i halsen i SCUM manifestet. Läs den.
I förrgår läste jag färdigt den svenska versionen av Valerie Solanas "SCUM manifestet", 40 år efter att Solanas skrev den. En bok jag alltså länge velat läsa men som jag inte tidigare kommit över. Inspirerad på nytt blev jag då jag förra veckan då hörde Sara Stridsberg, som översatt SCUM manifestet till svenska och skrivit förordet, läsa ur sin nya bok Drömfakulteten som handlar om just Solanas. Stridsberg berättade att hon skrivit boken om Solanas för att hon måste, att Solanas inte lämnat henne i fred sedan hon läst SCUM manifestet.
Och då jag läser SCUM manifestet kan jag förstå Stridsberg, det är en fascinerande bok. Hon svänger på allt som en extremt våldsam version av Gerd Brantenbergs Egalias döttrar, kastar skiten tillbaka, alla de teorier och legitimerat förtryck som riktats mot kvinnan, hon "fuckar-upp systemet" och man blir inte oberörd av boken.
Jag diskuterar boken med en feministpolare som menar att då hon läste den inte alls varit imponerad, vilket leder oss in på läsningen av boken. Vi kommer fram till att utan användandet av feministisk teori som bas blir boken en sjukmänniskas tankar, med en feministisk teori i bakgrunden ser du det fenomenala med texten, du förstår det absurda i den värld vi lever i. Men i motsatts till Egalias döttrar där du gör det med ett fniss, så fastnar fnisset i halsen i SCUM manifestet. Läs den.
"Om en stor majoritet av kvinnor vore SCUM kunde de skaffa sig full kontroll över det här landet på några veckor bara genom att dra sig tillbaka från arbetsstyrkan och därigenom paralysera hela nationen...ett uppror där mer än hälften av befolkningen deltar... utgörs av människor som [nationer] är i högsta grad hjälplösa utan".
måndag, mars 13, 2006
It's up to Women to Change the World
Forskarträff med Jane Fonda
Aktivist och skådespelare Jane Fonda, inbjuden av sitt förlag, besöker Helsingfors och håller en föreläsning vid Kristina-institutet.
Fredag 17. mars 2006 kl.14.30 på Topelia (Unionsgatan 38) sal F211
Jane Fonda inleder med ämnet "It's up to Women to Change the World", med efterföljande diskussion.
Anmälning om deltagande före 15.3. till outi.pajala@helsinki.fi Begränsade antal platser.
Aktivist och skådespelare Jane Fonda, inbjuden av sitt förlag, besöker Helsingfors och håller en föreläsning vid Kristina-institutet.
Fredag 17. mars 2006 kl.14.30 på Topelia (Unionsgatan 38) sal F211
Jane Fonda inleder med ämnet "It's up to Women to Change the World", med efterföljande diskussion.
Anmälning om deltagande före 15.3. till outi.pajala@helsinki.fi Begränsade antal platser.
måndag, mars 06, 2006
Prostitution x 2
Europeiska socialistpartiet lämnar in en namninsamling mot de planerade bordellerna under fotbolls-VM i Tyskland till Barroso på kvinnodagen.
Och i Hbl fortsätter idag debatten om sexköpslagen, där det dessutom råder en pinsam frånvaro av sakargument. De insändare som jag läst under de senaste halvåret som varit helt emot lagförslaget har varit män. De kvinnor som opponerat sig mot lagförslaget har gjort det av den orsaken att de inte godkänt att enbart köpet ska vara olagligt.
Det spelar visst roll vem som köper. Och vem som säljer.
Borde kinserna skylla sig själva för att de jobbar, för inga pengar alls utan avtal, för att producera dyra prylar till västvärlden. Vem är boven och vem borde straffas?
Det kanske finns de som vill jobba så hårt, men är de dem vi ska stifta lagarna för?
Det handlar om makt och vithet. Prostitution handlar om makt och kön.
Om att våga se sin position och ta ansvar.
Och i Hbl fortsätter idag debatten om sexköpslagen, där det dessutom råder en pinsam frånvaro av sakargument. De insändare som jag läst under de senaste halvåret som varit helt emot lagförslaget har varit män. De kvinnor som opponerat sig mot lagförslaget har gjort det av den orsaken att de inte godkänt att enbart köpet ska vara olagligt.
Det spelar visst roll vem som köper. Och vem som säljer.
Borde kinserna skylla sig själva för att de jobbar, för inga pengar alls utan avtal, för att producera dyra prylar till västvärlden. Vem är boven och vem borde straffas?
Det kanske finns de som vill jobba så hårt, men är de dem vi ska stifta lagarna för?
Det handlar om makt och vithet. Prostitution handlar om makt och kön.
Om att våga se sin position och ta ansvar.
lördag, mars 04, 2006
V-day
V-day, står för Victory, Valentine och Vagina och firas i anlutning till 14februari sedan 1998 runt om i världen och är en dag som uppmärksammar våld mot flickor och kvinnor.
Allting började med Eve Enslers The Vagina Monologues som baserar sig på hennes intevjuer med över 200kvinnor, och var en framförd hyllning till kvinnans sexualitet och kvinnlig kraft. Sedan dess har hon prodcerat flera texter som hon uppför och som sedan sprider sig till olika V-dag evenemang. Ensler uppförde vaginamonologen då hon besökte Helsingfors för flera år sedan. Idag uppmärksammas V-dagen i Helsingfors, och under våren även i Åbo.
Allting började med Eve Enslers The Vagina Monologues som baserar sig på hennes intevjuer med över 200kvinnor, och var en framförd hyllning till kvinnans sexualitet och kvinnlig kraft. Sedan dess har hon prodcerat flera texter som hon uppför och som sedan sprider sig till olika V-dag evenemang. Ensler uppförde vaginamonologen då hon besökte Helsingfors för flera år sedan. Idag uppmärksammas V-dagen i Helsingfors, och under våren även i Åbo.
fredag, mars 03, 2006
torsdag, mars 02, 2006
8:mars häppenings
Om man sitter på feministiska e-postlistor märker man att kvinnodagen är på väg och flera olika evenemang erbjuds. Man får gärna tipsa om mer, här är det jag ramlat över.
Åbo
*Kvinnodagen firas kl.18 i Argentinasalen på Kåren, Tavastgatan 22.
Helsingfors
*Naisjärjestöt Yhteistyössä NYTKIS ry järjestää: Kansainvälisen naistenpäivän yleisötempaus
klo 10.30-12.30, Lasipalatsissa ja sen edustalla. Poikkea vaikka ruokatunnilla!
OHJELMA
Klo 10.30 alkaen: Helsingin Työttömien kasvishernekeittotarjoilu Mannerheimintien puoleisessa ulkotilassa. Pullakahvitarjoilu Bio Rexin aulassa.
Klo 10.30-12.30: NYTKIS jäsenjärjestöineen esittäytymässä Bio Rexin aulassa.
Klo 11.00-12.00 ohjelmaa teatterisali Bio Rexissä:
-Tervehdyssanat: NYTKISin pj, kansanedustaja Leena Rauhala
-Naistenpäivän puheenvuoro: Sosiaali- ja terveysministeri Tuula Haatainen
-Musiikkia: Laulavat kahvinkeittäjät
-Suomalaisen naisen ääni 100 vuotta. Dosentti Aura Korppi-Tommola: "Naisasialiike äänioikeuden taustalla".
-Katkelmia esityksestä: Lainapeite ja lyhyttavaraa. Heidi Herala eksyy väärään ravintolaan.
Näyttelijä Heidi Herala esittää Sinikka Nopolan tekstejä, mm. Hutsu tuulikaapissa.
-Tapahtumassa on mahdollisuus ostaa NYTKISin ja Aarikan naisten äänioikeuden satavuotisjuhlan kunniaksi tuottamaa juhlavuoden korua!
-Otamme myös vastaan ennakkotilauksia kesällä ilmestyvästä "Sukupuolen
politiikka. Naisten äänioikeuden 100 vuotta Suomessa"-kirjasta.
Vapaa pääsy. Tervetuloa!
*Kulturcentret Caisa bjuder på workshop och föreställning.
Vieraana kansainvälisesti tunnettu kouluttaja ja konsultti, Kelli Mcloud-Shingen!
Ke 8.3. klo 10-14 Kansainvälinen naistenpäivä: Minority Women in Society
Ke 8.3. klo 18-20 "Anything but black..", koskettava yhdennaisen tarina
Kelli Mcloud-Schingen on kansainvälisesti tunnettu kouluttaja ja konsultti , jonka erityisalaa ovat kulttuurien välinen viestintä, konfliktien ratkaisu ja rasisminvastainen työ. Hänellä on takanaan yli 16 vuoden kokemus kouluttajana, ja hän hyödyntää työssään niin Oxfordin draamakoulussa saamiaan oppeja kuin Houstonin yliopistossa ja Aurora-yliopistossa suorittamiaan kulttuurien välisen
kanssakäymisen ja viestinnän opintoja. Nyt kaikilla aiheesta kiinnostuneilla on mahdollisuus syventää omaa tietämystään kulttuureista, asenteista, stereotypioista, sukupuolirooleista ja myös omasta itsestään tämän kiitetyn
asiantuntijan ohjauksessa samoin kuin seurata hänen kirjoittamaansa ja esittämäänsä ainutlaatuista tarinaa naiseksi kasvamisesta vähemmistöryhmän edustajana.
Ke 8.3. klo 10-14 Kansainvälinen naistenpäivä: Minority Women in Society
Workshop käsittelee vähemmistönaisten roolia yhteiskunnassa. Ohjausmetodit ovat pitkälti samanlaiset kuin tiistain workshopissa, mutta tällä kertaa paneudutaan pohdiskelemaan naiseutta, mieheyttä, stereotyyppisiä sukupuolirooleja ja niiden
yhteyttä kulttuuriin. Kielenä on englanti ja workshopin osallistumismaksu on 50 € - opiskelijoille, työttömille ja eläkeläisille 10 € - sisältäen kahvitarjoilun. Workshop pidetään Kansainvälisen kulttuurikeskus Caisan salissa, ja yhteystiedot tiedusteluja ja ilmoittautumisia varten ovat: puh. 09-169 3984 ja sähköpostiosoite oge.eneh@hel.fi.
Ke 8.3. klo 18-20 "Anything but black.."
"There was a time when I wanted to be anything but black.."
Kelli Mcloud-Schingenin kirjoittama ja esittämä yhdennaisen tarina englannin kielellä. Koskettava, ainutlaatuinen matka afro-amerikkalaisen naisen elämään valtakulttuurin puristuksessa. Mitä on kasvaa ja kehittyä naiseksi, kun ympäröivän yhteiskunnan käsitys kauneudesta ja naiseudesta ei vastaa sitä mitä olet? Miten kasvaa, kehittyä ja hyväksyä itsensä sellaisena kuin on - ja nauttia siitä? Tämä tarina koskettaa naisia - ja miehiä - ihonväristä ja taustasta riippumatta. Esityksen jälkeen seuraa Mcloud-Schingenin johtama keskustelutilaisuus, jossa kielinä ovat suomi ja englanti. Esitykseen ja keskustelutilaisuuteen on vapaa pääsy, ja ne järjestetään Kansainvälisen kulttuurikeskus Caisan salissa.
*Öppna dörrar i Maikki Fribergs hem 12-18. Bekanta dig med Unionens verksamhet.
Tarjoamme soppaa ja leipää sekä tietoa Unionin toiminnasta.
16.30 Otteita näytelmästä Kohtauksia:Kolme vuosisataa, kolme tarinaa, kolme hysteeristä naista? Hannah, sotilas, 1791. Augustina, potilas, 1880. Ida, kotirouva 1986.
Käsikirjoitus: Merja Talvela ja työryhmä. Esiintyjät: Kaija Kangas, Leena Nuora, Sanna Kurki-Suonio, musiikki, Ulla Hammarberg, sello. Ohjaus: Merja Talvela (Esitykset Lapinlahden sairaalassa 17.3.-2.4. www.renechanssi.fi , lisätietoja 044-066 6047)
Lisäksi Merja Helle ja Wellamo Vehkakoski puhuvat aiheesta: Nainen ja media.
*Helsingforsregionens demokratiska kvinnonätverk:
klo 16 - 17 - Naisverkosto esittäytyy. Pääkaupunkiseudun demokraattinen naisverkosto esittäytyy ensi kerran Helsingin kaduilla ja toreilla. Pystytämme pikku pöydän ja teltan kaupungin keskustaan Kolmen sepän aukiolle. Jaamme tietoa verkostosta ja kutsumme mukaan toimintaan.
klo 18 - Naistenpäivän juhla
Naistenpäivän juhla Kulttuuritalon Alppisalissa Sturenkatu 4 Alppilassa. Juhlassa puhuu muun muassa rauhankasvatuksen grand old lady Helena Kekkonen, maailman ensimmäisen Unescon rauhankasvatuspalkinnon saaja. Ohjelmassa on monikulttuurista taideantia, tanssia ja musiikkia sekä valokuvanäyttely. Väliajalla kahvia ja virvokkeita. Lasten leikkinurkka. Kaikki kiinnostuneet, myös miehet, ovat lämpimästi tervetulleita. Vapaa pääsy.
*Helsining Yliopisto/Kansainvälisen naistenpäivän rahasto/Naisjärjestöjen Keskusliitto - Kvinnoorganisationernas Centralförbund ry/Suomen UNIFEM - Finlands UNIFEM RY
Helsingin yliopiston juhlasalissa
Keskiviikkona 8.3.2006 klo 16.00 - 18.30
16.00 Avaussanat: Vararehtori Hannele Niemi ,Helsingin yliopisto
Suomi-neito ristivedossa: bleiseri vai burkha? Teatteriohjaaja Ritva Siikala
Keskinäisessä koukussa. Dosentti Terho Pursiainen, Helsingin yliopisto
Runonlausuntaa, Kirjailija Märta Tikkanen
klo. 17 Väliaika, tarjoilua
klo.17.30 Musiikkia, flyygelin ääressä Claes Andersson
Kansainvälisen naistenpäivän rahaston Helvi Sipilä -luento
Presidentti Pauliine Koskelo, Korkein oikeus
Päätössanat, Oikeushammaslääkäri Helena Ranta, UNIFEMIN puheenjohtaja
Esbo stads jämställdhetskommitten i samarbete med stadsbibiloteken
Författarna Monika Fagerholm och Leena Lehtolainen berättar hur de i sina böcker har behandlat jämställdhet och förändring i kvinnans ställning.
Ti 7.3 kl.18.00 Författaren Monika Fagerholm: Kvinnobilden i dagens litteratur
Hagalunds bibliotek, Esbo kulturcentrum, Krämarbergsvägen 10
On 8.3 kl. 18.00 Författaren Leena Lehtolainen: Millainen on kirjallisuuden naiskuva tänään?
Alberga bibliotek, affärscentret Sello, Albergagatan 9
Vanda
*Kvinnoorganisationernas centralförbund r.f
Vantaalla ravintola Calypsossa klo 19.00 alkaen.
Niin naiset kuin miehetkin sydämellisesti tervetulleita juhlimaan!
Ohjelmassa: Trubaduuri Kati Pellinen, Tampere
Kiinalaista musiikkia esittää Michelle Vuori
Afrikkalainen muotinäytös
Dessutom ger Posten på Åland ut ett nytt frimärke dagen till ära.
Åbo
*Kvinnodagen firas kl.18 i Argentinasalen på Kåren, Tavastgatan 22.
Helsingfors
*Naisjärjestöt Yhteistyössä NYTKIS ry järjestää: Kansainvälisen naistenpäivän yleisötempaus
klo 10.30-12.30, Lasipalatsissa ja sen edustalla. Poikkea vaikka ruokatunnilla!
OHJELMA
Klo 10.30 alkaen: Helsingin Työttömien kasvishernekeittotarjoilu Mannerheimintien puoleisessa ulkotilassa. Pullakahvitarjoilu Bio Rexin aulassa.
Klo 10.30-12.30: NYTKIS jäsenjärjestöineen esittäytymässä Bio Rexin aulassa.
Klo 11.00-12.00 ohjelmaa teatterisali Bio Rexissä:
-Tervehdyssanat: NYTKISin pj, kansanedustaja Leena Rauhala
-Naistenpäivän puheenvuoro: Sosiaali- ja terveysministeri Tuula Haatainen
-Musiikkia: Laulavat kahvinkeittäjät
-Suomalaisen naisen ääni 100 vuotta. Dosentti Aura Korppi-Tommola: "Naisasialiike äänioikeuden taustalla".
-Katkelmia esityksestä: Lainapeite ja lyhyttavaraa. Heidi Herala eksyy väärään ravintolaan.
Näyttelijä Heidi Herala esittää Sinikka Nopolan tekstejä, mm. Hutsu tuulikaapissa.
-Tapahtumassa on mahdollisuus ostaa NYTKISin ja Aarikan naisten äänioikeuden satavuotisjuhlan kunniaksi tuottamaa juhlavuoden korua!
-Otamme myös vastaan ennakkotilauksia kesällä ilmestyvästä "Sukupuolen
politiikka. Naisten äänioikeuden 100 vuotta Suomessa"-kirjasta.
Vapaa pääsy. Tervetuloa!
*Kulturcentret Caisa bjuder på workshop och föreställning.
Vieraana kansainvälisesti tunnettu kouluttaja ja konsultti, Kelli Mcloud-Shingen!
Ke 8.3. klo 10-14 Kansainvälinen naistenpäivä: Minority Women in Society
Ke 8.3. klo 18-20 "Anything but black..", koskettava yhdennaisen tarina
Kelli Mcloud-Schingen on kansainvälisesti tunnettu kouluttaja ja konsultti , jonka erityisalaa ovat kulttuurien välinen viestintä, konfliktien ratkaisu ja rasisminvastainen työ. Hänellä on takanaan yli 16 vuoden kokemus kouluttajana, ja hän hyödyntää työssään niin Oxfordin draamakoulussa saamiaan oppeja kuin Houstonin yliopistossa ja Aurora-yliopistossa suorittamiaan kulttuurien välisen
kanssakäymisen ja viestinnän opintoja. Nyt kaikilla aiheesta kiinnostuneilla on mahdollisuus syventää omaa tietämystään kulttuureista, asenteista, stereotypioista, sukupuolirooleista ja myös omasta itsestään tämän kiitetyn
asiantuntijan ohjauksessa samoin kuin seurata hänen kirjoittamaansa ja esittämäänsä ainutlaatuista tarinaa naiseksi kasvamisesta vähemmistöryhmän edustajana.
Ke 8.3. klo 10-14 Kansainvälinen naistenpäivä: Minority Women in Society
Workshop käsittelee vähemmistönaisten roolia yhteiskunnassa. Ohjausmetodit ovat pitkälti samanlaiset kuin tiistain workshopissa, mutta tällä kertaa paneudutaan pohdiskelemaan naiseutta, mieheyttä, stereotyyppisiä sukupuolirooleja ja niiden
yhteyttä kulttuuriin. Kielenä on englanti ja workshopin osallistumismaksu on 50 € - opiskelijoille, työttömille ja eläkeläisille 10 € - sisältäen kahvitarjoilun. Workshop pidetään Kansainvälisen kulttuurikeskus Caisan salissa, ja yhteystiedot tiedusteluja ja ilmoittautumisia varten ovat: puh. 09-169 3984 ja sähköpostiosoite oge.eneh@hel.fi.
Ke 8.3. klo 18-20 "Anything but black.."
"There was a time when I wanted to be anything but black.."
Kelli Mcloud-Schingenin kirjoittama ja esittämä yhdennaisen tarina englannin kielellä. Koskettava, ainutlaatuinen matka afro-amerikkalaisen naisen elämään valtakulttuurin puristuksessa. Mitä on kasvaa ja kehittyä naiseksi, kun ympäröivän yhteiskunnan käsitys kauneudesta ja naiseudesta ei vastaa sitä mitä olet? Miten kasvaa, kehittyä ja hyväksyä itsensä sellaisena kuin on - ja nauttia siitä? Tämä tarina koskettaa naisia - ja miehiä - ihonväristä ja taustasta riippumatta. Esityksen jälkeen seuraa Mcloud-Schingenin johtama keskustelutilaisuus, jossa kielinä ovat suomi ja englanti. Esitykseen ja keskustelutilaisuuteen on vapaa pääsy, ja ne järjestetään Kansainvälisen kulttuurikeskus Caisan salissa.
*Öppna dörrar i Maikki Fribergs hem 12-18. Bekanta dig med Unionens verksamhet.
Tarjoamme soppaa ja leipää sekä tietoa Unionin toiminnasta.
16.30 Otteita näytelmästä Kohtauksia:Kolme vuosisataa, kolme tarinaa, kolme hysteeristä naista? Hannah, sotilas, 1791. Augustina, potilas, 1880. Ida, kotirouva 1986.
Käsikirjoitus: Merja Talvela ja työryhmä. Esiintyjät: Kaija Kangas, Leena Nuora, Sanna Kurki-Suonio, musiikki, Ulla Hammarberg, sello. Ohjaus: Merja Talvela (Esitykset Lapinlahden sairaalassa 17.3.-2.4. www.renechanssi.fi , lisätietoja 044-066 6047)
Lisäksi Merja Helle ja Wellamo Vehkakoski puhuvat aiheesta: Nainen ja media.
*Helsingforsregionens demokratiska kvinnonätverk:
klo 16 - 17 - Naisverkosto esittäytyy. Pääkaupunkiseudun demokraattinen naisverkosto esittäytyy ensi kerran Helsingin kaduilla ja toreilla. Pystytämme pikku pöydän ja teltan kaupungin keskustaan Kolmen sepän aukiolle. Jaamme tietoa verkostosta ja kutsumme mukaan toimintaan.
klo 18 - Naistenpäivän juhla
Naistenpäivän juhla Kulttuuritalon Alppisalissa Sturenkatu 4 Alppilassa. Juhlassa puhuu muun muassa rauhankasvatuksen grand old lady Helena Kekkonen, maailman ensimmäisen Unescon rauhankasvatuspalkinnon saaja. Ohjelmassa on monikulttuurista taideantia, tanssia ja musiikkia sekä valokuvanäyttely. Väliajalla kahvia ja virvokkeita. Lasten leikkinurkka. Kaikki kiinnostuneet, myös miehet, ovat lämpimästi tervetulleita. Vapaa pääsy.
*Helsining Yliopisto/Kansainvälisen naistenpäivän rahasto/Naisjärjestöjen Keskusliitto - Kvinnoorganisationernas Centralförbund ry/Suomen UNIFEM - Finlands UNIFEM RY
Helsingin yliopiston juhlasalissa
Keskiviikkona 8.3.2006 klo 16.00 - 18.30
16.00 Avaussanat: Vararehtori Hannele Niemi ,Helsingin yliopisto
Suomi-neito ristivedossa: bleiseri vai burkha? Teatteriohjaaja Ritva Siikala
Keskinäisessä koukussa. Dosentti Terho Pursiainen, Helsingin yliopisto
Runonlausuntaa, Kirjailija Märta Tikkanen
klo. 17 Väliaika, tarjoilua
klo.17.30 Musiikkia, flyygelin ääressä Claes Andersson
Kansainvälisen naistenpäivän rahaston Helvi Sipilä -luento
Presidentti Pauliine Koskelo, Korkein oikeus
Päätössanat, Oikeushammaslääkäri Helena Ranta, UNIFEMIN puheenjohtaja
*Hyvä voittaa pahan 6-0! Naistaiteilijat ihmisoikeuksien puolesta
Helsingin Vanhalla Ylioppilastalolla, klo 18-22
Amnesty Internationalin Akkaryhmä ja Helsingin yliopistoryhmä
Esiintymässä stand up -komediennet: Lotta Backlund, Ida Grönlund, Krisse Salminen, Heli Sutela, Helena Valtonen
Installaatiota: Malena Granqvist: Viesti äidille ja Sade Hiidenkari: Naisen vaikeneminen
Tilaisuuden juontaa näyttelijä Riitta Havukainen
Liput 8/5 euroa
Tuotto Amnestyn hyväksi!
Esbo stads jämställdhetskommitten i samarbete med stadsbibiloteken
Författarna Monika Fagerholm och Leena Lehtolainen berättar hur de i sina böcker har behandlat jämställdhet och förändring i kvinnans ställning.
Ti 7.3 kl.18.00 Författaren Monika Fagerholm: Kvinnobilden i dagens litteratur
Hagalunds bibliotek, Esbo kulturcentrum, Krämarbergsvägen 10
On 8.3 kl. 18.00 Författaren Leena Lehtolainen: Millainen on kirjallisuuden naiskuva tänään?
Alberga bibliotek, affärscentret Sello, Albergagatan 9
Vanda
*Kvinnoorganisationernas centralförbund r.f
Vantaalla ravintola Calypsossa klo 19.00 alkaen.
Niin naiset kuin miehetkin sydämellisesti tervetulleita juhlimaan!
Ohjelmassa: Trubaduuri Kati Pellinen, Tampere
Kiinalaista musiikkia esittää Michelle Vuori
Afrikkalainen muotinäytös
Dessutom ger Posten på Åland ut ett nytt frimärke dagen till ära.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)