Kvinnors kroppar

Idag har jag spenderat den bilfria dagen i Esplanadparken i Helsingfors tillsammans med en god vän. Trots att det varit en härlig dag i solen är jag inte särskilt positiv. Vi diskuterade senaste Big Brother och besökte en utställning om kvinnansrösträttskamp.

*
Min kompis berättade att i Big brother kunde man misstänka att en våldtäkt kunde ha skett om inte folk ingripit. Big Brothers beskriver händelsen så här:

Molemmat asukkaat ovat olleet hämmentyneitä yön tapahtumista. Mikan ja Sorellan ollessa parisängyssä Mika siirsi sikeässä unessa olleen Sorellaan housuja alaspäin ja peitti itsensä ja Sorellaan sängyssä olleella peitolla. Tässä vaiheessa Big Brother puuttui toimintaan ja käski Mikan päiväkirjahuoneeseen. Mika komennettiin nukkumaan Arin entiseen sänkyyn.

Mika och Sore super och hånglar, hon somnar i sängen med honom. Han klär av hennes byxor och täcker dem båda från karmeran med täcket.

Big Brother beklagar man det skedda och menar att man ska undersöka hur man går vidare. Sore är inplockad sedan några dagar tillbaka då en annan tjej diskades och kastades ut då man kommit på att hon hade ett förhållande utanför Big Brother, vilket inte är tillåtet i den finska versionen.
Diskussionen på Big Brother forumet för sig från kritiken mot manschauvinismen i programmet till det klassiska; "så klart att hon ville också ha sex, det var inget fel i killens handlade".
Själv säger han att han var full och inte minns. Det känns som om denna gång handlar det inte bara om vilka regler Big Brother har och vad man ska ta för åtgärder. Programmets publik är unga människor och deras syn på sexualitet, rätt och fel kommer att påverkas av programmets beslut. Jag håller tummarna för att Mika slängs ut.

*
Utställningen som vi också tittade in på idag heter "Naisten ääniä" och har tyvärr inte något svenskt namn (trots att majoriteten av nyckelpersonerna i rösträttkampen var finlandssvenska kvinnor. Brochyren om utställningen är på engelska och finska, men texterna i utställningssalen är alla på svenska.)

Det är Kvinnoorganisationernas centralförbund som sammanställt den mångsidiga utställningen. Där finns bland annat flera klädstreck fyllt med kläder, några banderoller och tygtryck över rösträttkampen, kvinnoporträtt, kvinnokampstidslinje samt lite böcker och skrifter kopplade till kvinnans kamp för jämställdhet.

Jag gillade speciellt kvinnokläderna på klädstrecket. Kläder symboliserade för mig kampen om kvinnans rätt till sin kropp och integritet och på plaggen fanns viktiga årtal tryckta i rosa. Under årtalen beskrivs vilken lag som trätt i kraft och hur den gynnat kvinnans ställning i det finländska samhället.

På plats finns också ett röstbås. Där kan man rösta om vilken den viktigaste kvinnorättsfrågan inför kommande riksdagsval är. Jag tror jag aldrig haft procentuellt så många goda kandidater att rösta på tidigare. Det fanns, tror jag, sex eller sju alternativ så som lika lönfrågan, arbetsgivarens delade kostnader för föräldrarledigheten, våld mot kvinnor och extra finansering till jämställdhetsarbete. Jag minns inte, vill kanske inte minnas allt som ännu finns kvar att göra för alla kändes lika viktiga.

Trots att det är en vacker utställning med mycket information om rösträttreformen kände jag och min kompis att vi blev mest deprimerad av att återigen inse hur kort vi egentligen kommit vad gäller jämställdhetsarbete i Finland. Genom att blicka genom kvinnohistorian ser man hur samma frågor som rör kvinnors rättigheter ex. hennes rätt till sin egen kropp inte ännu lösts trots att den diskuterats i över hundra år.

Utställningen besöks av olika kvinnoorganisationer som informerar om sitt verksamhet, håller föredrag osv. Kolla in utställningens händelsekalender dag för dag och pricka in något uppmuntrande.