Café diskussion

Jag satt på ett café med en kompis härom dagen. Det var så kul att se att hon blommade som aldrig förr efter en tung period i hennes liv. Vi pratade om kvinnlighet och hur depressioner och hysteri alltid kodats som något kvinnligt.

Jag berättade om teaterpjäsen Sången i Själö som handlade om kvinnorna på mentalsjukuset Själö som jag såg på Åbo Svenska teater för några år sedan. Pjäsen baserade sig på Jutta Ahlbeck tidigare forskning om de galna kvinnorna på Själö. Mentalsjukhuset Själö, ute i den Åboländska skärgården, fungerade som en slutstation för 200 kvinnor under åren 1889–1944. Hennes avhandling "Diagnostisering och disciplinering. Medicinsk diskurs och kvinnligt vansinne på Själö hospital 1889–1944" blev godkänd tidigare i år. Avhandlingen känns mycket aktuell i en tid då man läser hälsoundersökningar om studerande:

GHQ12-mätaren visade på psykiska problem hos 19 % av männen och 30 % av kvinnorna. Att man ständigt känner sig överansträngd, att man känner sig olycklig och deprimerad samt man har svårt att koncentrera sig på uppgifter visade sig vara de största problemen bland mätarens olika delområden. Enligt en screeningundersökning av den mentala hälsan upplevde 25 % av männen och 34 % av kvinnorna svår stress. Av frågorna i denna var det svårigheter att få grepp om studierna, att uppträda, t.ex. hålla föredrag, humöret i allmänhet, framtidsplanerna samt problem med de egna krafterna och förmågorna som i de flesta fall gav upphov till stress. Mental stress betraktades allmänt som det största hotet mot den egna hälsan. Symptom som visar på ätstörningar förekom hos en tiondel av kvinnorna.

(Kunttu,K och Huttunen, T 2005)

Vi kom fram till att det inte är så konstigt att kvinna blir deprimerad och hysterisk av att leva som kvinna i den här världen med tanke på allt som drabbar en eller hotet om att drabbas av ex. könsdiskriminering, sexuella trakasserier, förvridna kvinnoideal, våld mot kvinnor osv. Men med en femistisk analys kan man kanske skapa en plats i kaoset, utifrån vilken man på ett mer strukturerat sätt kan jobba med och lära sig att hantera de kvinnobilder och andra tvingande normer man som kvinna möter. Det ger i allafall mig kraft och styrka att hantera och leva vidare i detta sexistiska samhälle.